Få människor har uppnått en sån ikonstatus som Albert Einstein. Det är inte många av oss som fattar vad karln egentligen menade med sina teorier och formler. Men vi vet alla att han var lat i skolan, hopplös i matte och att han hade ett hår som liknade en explosion i en svinto-fabrik.
Ibland använder vi de två första punkterna som ett försvar för vår egen otillräcklighet och medelmåttighet. "Einstein var minsan inte heller duktig i skolan".
Det må så vara, men han började plugga på högskolan när han var sjutton år. Det är det inte många av oss vanliga medelmåttor som gör.
Idag, den artonde april, är det femtio år sedan han dog.

Albert Einstein sitter monument i Potomac Park i Washington sedan 1974. Den avslappnade posen gör statyn till en populär fotograferingsplats för folk som vill sitta i ett genis knä. Skulptören heter Robert Berks.

Albert Einstein föddes i tyska Ulm 1879. Han vantrivdes som sagt med diciplinen i de tyska grundskolorna och hoppade av gymnasiet 1894. Två år senare började han plugga på tekniska högskolan i Zürich, han hade också avsagt sig sitt tyska medborgarskap i protest mot det allt mer militanta ledarskapet, 1901 blir han Schweizisk medborgare.
När Nazisterna kom till makten i Tyskland drog sig Albert, klok som han var, ur Europa och emigrerade till USA. 1952 erbjuds han att bli president i Israel och avböjde, tre år senare dog han.

Det Albert Einstein är mest känd för, förutom sitt hår och sin svåra skolgång, är förmodligen de bägge relativitetsteorierna. Den speciella handlar om kroppar i konstant rörelse och diverse effekter därutav. Till exempel hur massan hos ett accelererande objekt ökar när det närmar sig ljusets hastighet. Den speciella relativitetsteorin handlar också en hel del om hur tiden inte är konstant utan relativ.
Den allmäna relativitetsteorin handlar om gravitationen och hur den påverkar de fysikaliska krafterna, det var den teorin som gjorde Einstein till världskändis, men sitt Nobelpris fick han inte för någon relativitetsteori över huvud taget, utan för sin förklaring av den fotoelektriska effekten.

Einstein var en av de pådrivande bakom forskningen om atombomben. Av rädsla för att Tyskland skulle hinna först med att utveckla en bomb skrev han brev till president Roosevelt som uppmanade till forskning. Trots detta var Einstein pacifist livet ut och sade senare om bomben "Om jag vetat att de skulle tillverka den hade jag blivit skomakare istället".