|
Begravda hundar, ugglor i mossen och skägget i brevlådan
Fråga:
I Bulldozer skriver man om konstiga uttryck, nu senast att lysa
med sin frånvaro. Jag undrar varför man säger att
det ligger en hund begraven, eller att man anar ugglor i mossen.
Och varför fastnar man med skägget i brevlådan,
när inte allt funkar?
Svar:
När det "ligger en hund begraven" vet vi att
det är nåt skumt som dolts.
Uttrycket är inte alls ovanligt utan förekommer i flera
språk, i svenskan från mitten på 1700-talet. Skillnaden
är bara vad det är som är begravet, allt från
rävar till skomakare finns representerat beroende på
vilket språk det gäller.
Det svenska uttrycket tror man kan komma från tyskans "Da
liegt der Hund begraben" (="där ligger hunden
begraven") i betydelsen "där finns förklaringen".
Det i sin tur bygger på folktron att om man snubblade så
berodde det på att en hund låg begravd där.
Att "ana ugglor i mossen", dvs att ana oråd
är ett relativt gammalt svenskt uttryck som språkforskarna
tror har lånats in från vårt grannland Danmark.
Där fanns nämligen redan på 1600-talet uttrycket
"ulve i mosen".
Men en "ulve" är förstås en varg och ingen
uggla. Att upplysa om att man anar en varg i mossen är dessutom
mer begripligt. Vargen borde ju 1600-talsmänniskan ha varit
hyfsat rädd för till skillnad från den mer harmlösa
ugglan.
Hur blev då ulven till ett gäng ugglor?
Spekulationen är att det på vissa danska dialekter fanns
en stor likhet mellan pluralformen för uggla och varg (uller
respektive uler) och en sammanblandning kan ha skett när
vargarna utrotades i Danmark och det inte fanns några vargar
kvar i mossen att vara rädd för. Då började
man istället ana fåglar där.
Så vill man gå tillbaks till grundbetydelsen borde man
alltså genast börjar tala om att man anar ulvar eller
vargar i mossen!
När det gäller skägget i brevlådan så
är det värre.
Bulldozerredaktionen sitter där själva när det gäller
uttrycket, vars ursprung vi inte hittat nån entydig förklaring
till hos någon enda språkkälla.
Men att det betyder att man hamnat i knipa förstår man
av uttryckets beskaffenhet. Även den skägglöse kan
förstå hur obekvämt det måste kännas
att sitta fast på det sättet.
Just brevlådeinkast, som man har i dörren, har inte funnits
i mer än ungefär hundra år i Sverige och man kan
därför misstänka att även själva uttrycket
är relativt nytt.
Man kan också gissa att det finns en anekdot bakom.
Kanske nån nyfiken som försökt kika in genom brevinkastet
och pinsamt fastnat och blivit avslöjad? Kanske en arbetsskada
för tomteskäggiga brevbärare?
Enligt Svenska Dagbladets namnsida är det inte alls så.
Skribenten Omar Magnergård redde ut begreppet kring uttrycket
1998.
I SAOB (Svenska Akademiens Ordbok) står det att det första
belagda tillfället när uttrycket förekommer i svenskan
är 1959. När den engelska deckaren "Beska piller"
av Peter Cheney översattes till svenska blev frasen
''who will get hurt'' utbroderad till "vem som skall
sitta där med skägget i brevlådan".
Karl Rune Östlund hette översättaren som satte
uttrycket på pränt.
Men var fick han det ifrån?
En teori är att han eller någon annan vid den här
tiden moderniserat ett gammalt sjömansuttryck "att
fastna med skägget i blocket".
Ombord på segelfartyg finns det ju så kallade block
(ett litet hjul som tamparna löper igenom) där den långskäggige
i värsta fall kunde fastna när han pysslade med fall och
skot. Farligt och smärtsamt naturligtvis.
Men det förklarar inte hur block blev brevlåda.
Dessutom är det större risk att göra illa fingrar
än skägg låter redaktionens seglare Olle hälsa.
En bättre historia bjuder Ture Gärdin, en insändarskribent
i SvD, på.
Han säger att det är han som är upphovsmannen till
uttrycket och att han kläckte frasen när han satt och
spelade kort med ett par kompisar i lumpen.
Han ville helt enkelt tala om för kompisen att han låg
pyrt till och sa spontant "nu sitter du allt med skägget
i brevlådan". En i sällskapet tyckte att uttrycket
var kul och skrev ner det, samma person umgicks i teaterkretsar
så året därpå, 1946, dök frasen upp
i Casinorevyn och fick därigenom större spridning.
Vad som är den rätta bakgrunden är svårt att
veta, men här rotade vi fram några möjliga teorier
i alla fall.
Källa: "Bevingat" av Birgitta Hellsing, Magdalena
Hellquist och Anders Hallengren, Svenska Dagbladets namnsida och
Svenska Akademiens Ordbok
Bulldozer
: 03-01-16
|