Landställen och munkar

Fråga:
Kära språknämnden,
Jag hoppas ni kan hjälpa mig med ett kvistigt problem som gör mig sömnlös om nätterna.
Jag har hört att många människor säger att de skall åka till sina "landställen" och undrar lite vad det egentligen är.
Heter det inte lantställe? Eller menar de något helt annat? (kanske menar de att de äger ett eget land som de skall resa till, kanske en liten utbrytarrepublik i Afrika eller så...)
Om det nu heter landställe, heter det i så fall landhandel också?

Och ett annat problem som jag stött på här i Västsverige är bruket av ordet munk.
Jag trodde att det var antingen en klosterboende man med lite hår eller en sk. flottyrring, men här är det nåt slags cocosboll med vitt fluff i.
Får det gå till så?

vänliga hälsningar
en språkligt förvirrad journalist

Svar:
1) Det kan bara heta "lanthandel", medan man kan välja mellan "lantställe"
och "landställe". Men "lantställe" är vanligast. Det borde ju egentligen
heta "landhandel", men vi har fått "lant-" under inflytande av tyskan, där
motsvarande ord "Land" uttalas /lant/. Tidigare stavades det "landt-" i
svenskan.

2) Ja, språkbruket skiljer sig när det gäller sådana här godsaker. Även om
det kan ställa till med missförstånd ibland, skall man kanske hellre glädja
sig över att allt inte är standardiserat. Det gör det spännande att gå på
kondis och se vad man får när man beställer en munk.

Med vänliga hälsningar
Svenska språknämnden

text Mia Gustavsson
illustration Agnes Hulthén
: 2000