|
Advent
"Bereden väg för herran", för nu är det snart
jul igen och tomtegubbarna slår i glasen.
Innan tomtegröten klibbar
i gommen och du sitter där däst med magen full av julmust och knäck
med julklappspapper upp under öronen, så finns tid för religiös
kontemplation och kommersiell stress ett par veckor. Adventstiden har, som sig
bör, religiös förankring, men tar sig kommersiella uttryck. Bulldozer
guidar dig runt advents-traditionerna med ännu icke glöggpåverkad
precision. Advent kommer av det latinska ordet adventus
som betyder ankomst. Det är förstås Kristus ankomst det handlar
om. Advent förknippas med "nedräkningen" till julaftonen,
då Jesus enlig traditionen ju föddes, men har egentligen ett tidigare
ursprung än det kristna julfirandet.
Redan på 300-talet firade
man under samma tid på året en epifaniefasta, en fasta som förberedde
Jesus dop och framträdande som Guds son.
I slutet på 400-talet
började man istället fira advent som en förberedelse inför
julen. Det kristna kyrkoåret löper inte parallelt med vår övriga
kalender, utan när vårt år lider mot sitt slut så inleds
det nya kristna året med första söndagen i advent. Den infaller
alltid den första söndagen mellan 27 november och 3 december. Domsöndagen,
som är söndagen innan advent, är avslutningen på kyrkoåret.
Första advent är liksom julottan två populära kyrkodagar
som lockar mycket folk till kyrkorna. I bondesamhället var adventsfastan
en uppladdning inför julen då man till exempel inte åt kött,eller
gifte sig. Inför en stor glädjehögtid som julen gällde det
att ligga lågt, käka lutfisk och inte förlusta sig allt för
mycket. Därav att många förknippade ordet advent med "väntan". Som
när det gäller många andra kristna högtider på året
så är många av de seder och bruk som omger högtiden senare
och mer världsliga och kommersiella påfund. Vi svenskar var ofta lite
efter och importerade sedvänjor från länder på kontinenten,
främst Tyskland. ADVENTSLJUS
Adventsljusen är ett slags
nedräkning till julaftonen. Bruket att tända fyra levande ljus, ett
nytt varje söndag fram till fjärde advent, är en tradition som
man införde i svenska kyrkor nån gång på slutet av 1800-talet.
Till en början hade man ett adventsträd i kyrkan där man tände
sju levande ljus varje söndag, ett för varje veckodag, så att
man sista söndagen i advent hade 28 ljus i granen. Men i hemmen blev det
inte vanligt att tända egna ljus och ha adventsljusstakar förrän
under 1930-talet.
De elektriska ljusstakarna, med sju armar, kallades
adventsljusstakar när de lanserades i handeln. Det var en svensk, Oscar Andersson,
som kom på att ljusstakar med små elektriska lampor var bra mycket
mindre brandfarliga än levande ljus. Oscar var anställd hos Philips
i Göteborg och började på eget initiativ att experimentera fram
den elektriska ljusstaken. 1934 var det första exemplaret klart, fem år
senare lanserades den på marknaden, men först efter andra världskriget
slut fick den sitt stora genombrott hos svenskarna. Idag kallas den oftare för
julljusstake än adventsljusstake.
Idag finns det knappt heller ett fönster
i ett genomsnittligt svenskt hem att uppbringa i december, som inte pryds av en
julljusstake. ADVENTSSTJÄRNA
Den traditionella stjärnformade
fönsterprydnaden som man sätter upp kring första advent symboliserar
förstås Bibelns betlehemsstjärna. Den stjärna som syntes
på himlen när Jesus föddes och ledde de tre vise männen till
stallet där han föddes. Seden med adventsstjärnor i fönstret
har vi importerat från herrnhutarna, en religiös rörelse i Tyskland,
och den blev vanlig på 1940-talet. Den ursprungliga stjärnan gjordes
i rödgult papper och hade en fotogen- eller oljelampa inuti. Idag går
det bra med stjärnor i alla material, med eller utan belysning. Enligt tradition
sätts den upp första advent och tas ner trettondagsafton, och man skall
bara ha en stjärna per hushåll. Men denna återhållsamhet
är det nog inte många som håller idag. En stjärna i varje
fönster är snarare vedertaget. ADVENTSKALENDER
Adventskalendern
räknar ner dagarna från första advent till juldagen. Varje dag
öppnar man en ny datumlucka i kalendern, bakom vilken det kan gömma
sig en bild med jultema, en liten present eller en chokladbit, allt beroende på
vilken sorts kalender man har. Adventskalendern lanserades i Sverige 1932 av Svenska
Flickors scoutförbund och är idag ett av de vanligaste förbåden
inför julen. Liknande kalendrar hade sedan länge funnits i länder
som Tyskland och England. Julkalendern är en variant på adventskalendern,
men räknar ner från första december till julafton. Den genomslagskraftiga
årliga TV-julkalendern brukar vara ett populärt barnprogram under decembermånaden,
om än ganska sällan med jultema. TV:s julkalender sändes första
gången 1960. SKYLTSÖNDAG
Skyltsöndagen var förr
om året också förknippad med första söndagen i advent.
Affärerna brukade under visst hemlighetsmakeri göra i ordning sina skyltfönster
med julskyltning natten innan skyltsöndagen och dessa avtäcktes den
första advent. Från och med då var det fritt fram för julhandel
och julpynt i alla affärer. Den seden är sen länge utdöd och
julattrialjer finns att tillgå i handeln långt innan första advent.
| 
