Rapport, torsdag 14 juli

Festivalens första dag lovade en hel del intressant på spelschemat, men i praktiken blev det ingen höjdardag då flera av de största namnen inte levererade vad Bulldozer hoppats.

Tanz mit Spetsnaz. Foto: Harald Åberg

Konserterna:
Vi anlände till Arvika så sent att vi missade Slagsmålsklubben, Khonnor och Thomas di Leva. Lite otaktiskt att lägga åtminstone de två sistnämnda på festivalens första dag och så tidigt. Inga rymdblommor för oss alltså.
Vi hinner till Silverbullit, och tar en liten titt på Kin, som låter riktigt bra. Har en lucka fram till Elegant Machinery som inte impar. Rockar loss till Spetsnaz som är dagens stora behållning. Sprider gracerna mellan DAF och Deltahead. Den förstnämda och emotsedda konserten blir en besvikelse och den sistnämda och otippade charmar stort. Vi fortsätter till Entombed, medan vi är för trötta för Gåte, vilket vi ångrar sen, för det vi hör när vi går förbi Lyran låter riktigt bra. En artist vi tänker kolla upp när vi kommer hem. New Order avslutar vår kväll, eftersom vi väljer sängarna framför Mustasch som går på först 02.
Jag väljer Spetsnaz som min höjdpunkt och min kollega röstar för Deltahead. Största besvikelsen för min del var DAF, medan kollegan surar mest över att Entombed och Gåte krockade.

Mattorget nedre delen av festivalområdet. Foto: Harald Åberg

Mat & dryck:
I år känns det som om det är rutinerade festival- och marknadsmånglare som tagit över det mesta av krängandet av föda. Det är inga små hemmasnickrade stånd utan neonblinkande trailrar som mest liknar stånden på ett genomsnittlig nöjesfält.
Det är svårt att se nåt mat-tema förutom den totala avsaknaden av nåt ätbart som inte skulle få en dietist att rynka på näsan. Ett litet utbud av svullarmatsmenyn är: panpizza, falafel, langos, thai-mat, fish'n'chips, tex mex, kebab och hamburgare.
Bulldozer kastar sig dödsföraktande in i en festivalmage-framkallande flottorgie och slår till med en falafel som dock är oförskämt dyr, inte särskilt god och på det hela taget en besvikelse. Innan har vi grundat med sura remmar och öl. En ohelig allians som får smaklökarna att gå bärsärk. Lite senare på natten går vi loss på fish'n'chips och en överdådig nachostallrik med guacamole, salsa och smält cheddarost. Minst dagsbehovet av kalorier på ett bräde.
Festivaldrycker denna första dag får förutom jungfruölen inskränkas till mineralvatten och kaffe.

Shopping:
Vi enas om att årets shopping är sämre än förra året. Mycket mer tingeltangel och rökelseindränkta batikkläder än schyssta body-outfits och coola t-shirts.
Bättre för plånboken, men tråkigare för ögat.

Femfest med feministiska cheerleaders. Foto: Harald Åberg

Kringarrangemang:
Chillområdet där det bjuds avkoppling, chai-te, massage och en massa sköna soffor och kuddoaser att slå sig ner i verkar lockande. Kan bli en plats att uppsöka i slutet på festivalen när benen och huvudet börjar tröttna.

Det verkar vara ett feministtema i år.
Vi ser en vårtgårds-festival, feministiska cheerleaders och ett systerskaps-ballongregn över publiken.

Klättervägg, spontanteater, bollhavsdykning, tipspromenad och datspelande i Dreamhack-paviljongen är nåt man kan ägna sig åt om man skiter i musiken eller vill få ett litet avbrott i sitt konsert-tittande.

Bulldozer är dock mest sugna på att åka med Queercaben som lovar gratis skjuts mellan festivalområdet och Arvika city om man går med på att grillas om sina homofördomar.

Årets festivallooks:

My little pony-flickor. Foto: Harald Åberg

Neonfärger & löshår:
I år är det genomgående mycket mer currygother i publiken. My little pony-flickor med löshårsmanar i neonfärger och matchande färgglada outfits. Materialen i kläderna är främst lack.
Vem har sagt att synth måste vara deppigt och svart?

Strumpor:
Trasiga strumpbyxor, alternativt grovmaskiga nätstrumpor...på både pojkar och flickor.
Stay ups vars kant syns eftersom kjolen är så kort. Bara den som inte än är gammal nog att vara lovlig kan bära upp en outfit som lovar allt.

Kjolar:
Muttkort är den genomsnittliga längden på flickkjolarna. Pojkarna kör med kilt, sarong eller fotsid body-kjol.

Kamo:
Kamouflage är alltid stort, men i år större än nånsin. Byxor, kjolar, shorts, väskor, strumpbyxor, tröjor, hårband...kamo rocks.

VNV-Nation och Kamo. Foto: Harald Åberg

Bart upptill:
Bara överkroppar. Pojkarna har företrädelsevis sin t-shirt nedstoppad lite nonchigt i bakfickan medan de visar upp sina bringor. På Spetsnaz-konserten dök också årets första topless-flicka upp i publiken. Företrädelsevis har gothflickorna nåt litet lacktygstycke eller en fräck bikini-bh att skyla behagen med, men i jämlikhetens namn kanske denna flicka tyckte att hon också borde ha rätt att gå med bar överkropp.
Det tyckte dock inte vakterna på konserten som skickade iväg henne.

Accessoarer:
Gasmask, armbindel, pojke med bar överkopp ledd i koppel, ögonlapp, googles, vaxad mustasch, roliga väskor.

A Nightmare before Christmas-grejer:
T-shirts och väskor med motiv från Tim Burton-filmen är poppis i år.

Stämning:
Det är mycket mindre folk än på Arvika 2004, både i betydelsen färre och i betydelsen yngre. Det känns som om andelen festivalbesökare som bara kommit för att bo i tält, festa på campingen och hänga med kompisar är större än förra året. Det beror troligen på det ganska schizofrena musikutbudet på årets festival och att många valde att åka till Hultsfred detta år.

Väder:
Arvika är varmt. Solen skiner. Vi svettas. Men efter att solen gått ner slår kylan till med full kraft. Och sen drar molnen in över Arvika....