En bit in på fredageftermiddagen ringer
MGB upp och avrapporterar Sweden Rock Festivals första
dygn. Mycket nöjd med festivalen hittils och med en svår
vildsvinskebabsaversion.
- Vi kom redan i onsdags och slog upp tältet på
en betalcamping på andra sidan om festivalområdet.
Det är ganska gott om festivalbesökare där,
vi gissar på uppemot femhundra. Det är amerikanarhimlen,
bara massa Dodgear och Chevor.
Utifall du glömde bästa
gåbortslädret hemma så behöver
du inte misströsta. På SRF finns bot.
Foto: MGB
|
Eftersom inga band spelade på onsdagen så kunde
besökarna ägna sig åt förfestande och
laddande inför de tre festivaldagarna. Det blir mycket
hög stämning, hög musik och höga varvtal
på V8:orna som står parkerade på campingen.
- Det är jävligt skönt att kunna parkera
bilen vid tältet och förvara saker inlåsta
i den. Men det blir lite jobbigt när grannen mitt i
natten varvar sin motor en meter ifrån huvudkudden.
Jag har världens mäktigaste polisbilsmålade
Dodge brevid mig, den har ett grymt motorljud, men att höra
det när man försöker sova är mindre
kul.
Så Bulldozers reportrar var inte i högform när
de började festivaltorsdagen med The Haunted.
Men å andra sidan så tog det sig under dagen.
- Det har varit oerhört mycket festivalstämning.
Det kanske tydligaste är att alla, även banden
själva, har varit enormt triggade inför Judas
Priest. Folk har stått på scen och sagt
hur mycket de ser fram emot att få se ett återförenat
Judas.
När läderbritterna väl drog igång
så var det enligt MGB en kanonspelning. Fullspäckat
med klassiker som "United", "Diamonds
and Rust" och "Breaking The Law".
Det var ett gigantiskt scenbygge med ramper och och hela
paketet och cirka tjugotusen åskådare som alla
var tokladdade.
- Det var otroligt grymt. Dessutom sa Rob Halford att de
kommer med en ny skiva i höst och att de kommer tillbaka
till Sverige igen redan nästa år.
Sweden Rock Festival har på många sätt
hittat sin form. Det är inte mycket som avviker från
formatet och alla stånd och scener står på
samma ställe som de gjort de tre senaste festivalerna.
Publiken är också den samma.
- Det går inte direkt några trender här.
Klädseln är svart, skinn, jeans och nitar. T-shirts
med Iron Maiden- eller Judas Priest-tryck dominerar.
Älgwook är en SRF-klassiker
som är värd att prova.
Foto: MGB
|
Precis som tidigare år är älgwoken bland
de populäraste matalternativen. Minst lockande hittils
verkar dock vildsvinskebaben.
- Det är som om någon tagit dålig bacon
och lagt det i en wok tillsammans med ett ton grillkrydda
tills den blivit så hårdstekt som de där
fläsksvålarna man köper på bio. Det
är nog det värsta jag ätit hittills.
En annan upplevelse som kan ha grumsat festivalglädjen
för vissa är insläppskön. Tydligen skall
den ha ringlat sig fram och tillbaka runt parkeringsplatsen
framför entrén, under E20 upp för en backe
och i flera serpentiner på andra sidan motorvägen.
- Vansinnigt kaos är allt jag har att säga. Det
måste ha tagit en till två timmar för folk
att ta sig in i insläppet och helt klart är att
många missade band de gärna hade velat se. Om
du ställer dig i kön vid sex så hinner du
inte se banden som går på åtta.
Det var lika illa förra året, men då var
det färre besökare.
Höjdpunkterna hittils på festivalen har, förutom
uppenbara Judas Priest, varit Abramis Brama vars
musik MGB liknar vid "Jesus Christ Superstar Light
i stonertappning". Ett unikt band som står ut
i sammanhanget.
Under fredagen ser Bulldozers utsända fram emot Testament,
Monster Magnet, Exodus och Scorpions.
- De andra har hånat Scorpions en hel del, men jag
tycker i alla fall det ska bli kul att se dem, avslutar
MGB.
