Roskildefestivalen är verkligen den
absolut största musikhändelsen i Norden. Utan problem
kan man sälja ut samtliga 75.000 biljetter även
ett mellanår som detta.
Den 34:e Roskildefestivalen i ordningen bjöd inte
på några direkt omtumlande bokningar. Morrissey
är visserligen ett stort namn, men kändes kanske
inte som en självklar festivalbokning.
David Bowie är ju en veteran, men känns väl
å andra sidan inte så där spännande.
Och vissa av bokningarna kändes rent ut av kontraproduktivt
experimentella. Vem, förutom riktigt inbitna dödsmetallare,
känner lust att gå och se Morbid Angel?
Kan en festival som Roskilde dra de oerhört specifika
fans som krävs för att göra en Meshuggah-spelning
rättvisa?
Och var det inte ovanligt mycket rappare i år?
Vädret var ingen höjdare och redan på tisdagen
innan festivalen kommit igång var campingen en enda
stor lervälling.
Det är kanske inte det allra värsta leråret,
men 2004 kommer att räknas som ett lerår i Roskildehistorien.
Sen kom chocken, David Bowie var tvungen att ställa
in sin konsert och på rekordkort tid lyckades festivalledningen
övertyga amerikanska Slipknot att ställa
upp.
Detta trots att Iowa-metallarna hade ett totalt fullspäckat
spelschema.
På telefon berättare Bulldozers MGB att Slipknot
dragit av sin spelning vid sjusnåret, röjt något
så förtvivlat och sen packat ihop för att
flyga till en spelning någonstans i Tyskland senare
samma kväll.
- Jag har aldrig sett sånt vilt röj på
scen och sångaren gorde extra sak av att "Ni
är inte här för oss, vi är här
för er. Passa på och festa."
Och festa det ska man göra på Roskilde, oavsett
vädret.
Men mycket av stämningen har dämpats då
det är snabba kast mellan stekhet sol, dock aldrig
så mycket att leran försvinner, och piskande
regn med iskalla vindar. Mycket tid går åt till
att springa fram och tillbaka för att byta om till
torrare kläder.
