BULLDOZER.nu - Festival Special

Årets andra Meshuggah-konsert för min del överträffande den första, men bandet lyckades inte få till det ihållande trycket. De spelade plikttroget tiden ut, men det där extra saknades.

Sångaren Jens Kidman känns lite trött eller nåt den här kvällen och även om han som vanligt uppträder makalöst märkligt känns det som om han gärna skulle ha tillbringat lördagen nån annanstans. Annat är det med bandets nye basist Dick Lövgren som ser ut att stortrivas även om han är noga att inte gå i vägen för de andra.
Det ser lite ovant ut men kommer säkert ta sig med ett hårdare resultat framöver.

Meshuggahs Jens Kidman. Foto: MP

Bäst under kvällen är öppningslåten "Stengah", inte bara för att det är kul att se konfunderade synthare utan för att den faktiskt sitter som en smäck.
Bra är också bandets snabbaste låtar som får upp en ganska imponerande samling hårt studsande folk framför scenen.
När Meshuggah spelar inspirerat är de hårdare än det mesta och trycket är brutalt. Tyvärr känns det inte inspirerat rakt igenom den här kvällen.

Efter att ha varit besviken på konserten i Roskilde var jag supersugen att se Meshuggah. Handen på hjärtat är jag nog fortfarande lite besviken, även om konserten i Arvika var bättre. Det känns fortfarande som Meshuggah har mycket kvar att ge och återigen blev jag sugen på att se dem en gång till.

Nåja, när det gäller band som ligger mig varmt om hjärtat blir jag alltid petig. Konserten är bra, tro inget annat. Jag är där emot fast övertygad om att gruppen skulle må bra av få variera sig med en platta till och att de mår bäst av att ses på en egen turné.