|
Livet som lajvare
Bulldozer möter Michael
Wermelin
En av de tre huvudarrangörerna Michael Wermelin, 27, ligger och
sover när vi knackar på i ett timrat 1800-talshus.
Han har under natten hunnit sova fyra timmar.
De praktiska förberedelserna har redan varit i full gång i fem dagar
och dagen efter skall allt blåsas igång.
Här finns helt enkelt inte tid för vila och dessutom har en markägare
krånglat till det.
Michael är därför minst sagt mör när han visar oss runt området.
Vi sätter oss ned vid en liten skogsväg där solen
inte når ner till marken och där pustar vi ut ett tag.
Det är verkligen varmt på området och jag undrar
hur deltagarna orkar gå omkring med all utrustning.
Jag ber Michael att berätta lite om hur arbetet med "Under
Röda Vingar" började.
- Det var efter ett lajv som hette "Midnattseld"
som jag arrangerade tillsammans med Per-Anders Westin som
vi bestämde oss för att göra en uppföljare.
Detta var i september 1999 och arbetet började så smått
redan då.
Ytterligare en kille, Andreas Nyström, hakade på
och under vintern snackade vi löst kring upplägget och
hur vi skulle gå till väga.
Vi snackade mest om vad vi skulle ha för vision och vilka mål
vi ville uppnå med "Under Röda Vingar".
Vi började också sammanställa en projektplan och
den var färdig i maj 2000. När planen var färdig
satte vi ett lanseringsdatum för den hemsida som senare var
tänkt att förmedla all information kring lajvet och göra
reklam för oss.
Detta blev 1:e september 2000.
De tre arrangörerna, som alla är Karlstadbor, fick snabbt
respons för sitt jobb. Mellan 60 och 70 deltagare nappade direkt
och efter fyra månader, vid årsskiftet, var lajvet fullsatt.
Nu började både arrangörer och deltagare samarbeta
med att skriva bakgrunden, texter och de skapde till och med en
ny religion med en egen bibel.
För att göra detta krävdes väldigt mycket telefonsnackande
så att arrangörernas visioner inte skulle glömmas.
Något Michael upplevt som det allra roligaste med arbetet.
 |
Michael Wermelin har varit
aktiv inom lajv sen 1996.
Innan det tyckte han utövarna var knepiga, nu är han
själv helt såld. |
Foto: MP
|
Jag undrar om det finns en typisk lajvare och Michael svarar först
nej.
Efter en kort stund betänketid svarar han också:
- Jo förresten, väldigt många har hög utbildning,
det är kul.
Han berättar också att Sverige tillsammans med Norge och
Finland är de största länderna inom lajv med ungefär
6.000 utövare.
"Under röda vingar" är en del av sagan om det
uppdiktade landet Nymark.
För runt 500 år sen började kampen om personlig
frihet och nu har en konflikt börjat som kretsar kring den
nya religionen "Tron på den ende".
Denna religion har starkast grepp i syd medan de mellersta och de
nordligaste regionerna av landet anammat den senare och i olika
utsträckning.
På grund av skillnader i tolkning och accepterande har en
kris börjat utveckla sig och "Under röda vingar"
handlar om en hertig som sammankallat ett möte med representanter
från alla delar av landet för att diskutera religionsfrågan.
Dessutom har hertigen egna mål med mötet, hans makt är
sinande och han vill få nya poster i landets styre genom mötet.
Michael poängterar att meningen med lajvet och dess utformning
är att undvika regelrätta strider, det är rollspelandet
man vill åt inte fighting. Ett moment som i många lajv
helt går över styr.
Jag frågar vad som varit svårast under jobbet med "Under
röda vingar".
Michael svarar direkt att det varit att knyta rätt personer
till lajvet.
Arrangörerna har velat dra till sig seriösa lajvare som
deltagare och Michael anser att de lyckats.
- Det häftigaste är ju nästan att vi fått tag
i de bästa lajvarna i Sverige och det är vi mycket nöjda
med.
Till "Under röda vingar" har sammanlagt 284 personer
betalat startavgiften, ungefär 35% är tjejer och snittåldern
ligger runt 25.
Yngste deltagare är ett år och de äldsta pensionärer.
Deltagaravgiften finansierar tillsammans med bidrag från Sverok
(Sveriges roll- och konfliktspelsförbund) nästan hela
lajvet, som om allt går enligt planerna kommer att gå
plus minus noll.
Ingen vinst görs och i skrivande stund verkar det faktiskt
nästan gå med förlust.
Flera funktionärer krävs och deras hårda arbete
dagarna innan starten har varit oerhört viktigt. Michael berättar
att det egentligen hade behövts 15 funktionärer men att
de varit mellan sex och sju stycken som istället jobbat nästan
oavbrutet. Man har bland annat byggt ett värdshus och hjälpt
till att bygga deltagarnas läger. Dessutom finns alltid en
kö av människor med frågor.
Jag avslutar intervjun när en deltagare kommer fram och ber
om hjälp.
Han har tappat en dikt som han ska läsa vid ett speciellt tillfälle
under spelet. Den har betydelse för hans intrig och Michael
måste hjälpa honom.
Bulldozer tackar då för sig och önskar lycka till.
text MGB
foto MP
: 01-07-29
|
