Star Trek:Federation Science

Utställning Tekniska museet, Stockholm t o m 18 april 2002

Man behöver inte (och bör kanske inte) vara en riktig trekker för att uppskatta Tekniska museets pågående Star Trek-utställning.
Den som inte sett ett enda avsnitt av den klassiska rymdserien på TV kanske blir lite förvirrad, men den vetenskapliga tyngdpunkten gör att det snarast är en bonus än ett krav att ha förkunskaper om Star Trek.

Utställningen fokuserar inte, som brukligt när det gäller utställningar i samband med Star Trek, på kostymer och masker från de olika serierna (även om det också finns) utan handlar istället i huvudsak om hur scifi-tekniken påverkat och påverkas av naturvetenskapliga rön.
Saker som på 60-talet uppmålades som futuristiskt avlägsen drömteknik värdig ett rymdskepp på 2200-talet har redan blivit verklighet.

Utställningen är uppbyggd som interiören på rymdskeppet U.S.S Enterprise och man kan gå mellan kommandobryggan, sjukhytten, transportrummet och andra välkända delar av skeppet.
På varje plats finns flera olika interaktiva stationer där man kan se hur tekniker och vetenskap som används i TV-serien kan förankras i verkligheten.
Antingen genom små experiment som praktiskt visar hur olika naturlagar fungerar eller genom exempel på Star Trek-teknik som blivit verklighet.

Ett av de mest tydliga exemplen är den nållösa sprutan, eller hypospray som den heter i Star Trek, som nu finns på riktigt.
Ett annat är den manick som kallas tricorder i serien.
En liten bärbar grej som hålls mot patientens hals och snabbt avläser viktiga värden. En variant som finns i verkligheten är en apparat som genom strålning av din fingertopp mäter både syrenivån i blodet och hjärtfrekvensen.
De små bärbara kommunikatorerna, som flitigt förekommer i serien, är ju inte långt ifrån senaste nytt inom mobiltekniken. Tunna bärbara datorer stora som anteckningsblock är väl heller knappast något man lyfter på ögonen åt år tvåtusentvå.
Även det visir som den blinde karaktären Geordi från Star Trek: Next generation bär för att se är långt ifrån så otänkbart futuristiskt som man kan tro. Det finns redan nu handikapp-hjälpmedel utvecklade som är nästan lika avancerade, om än klumpigare.

Museipedagogen Andreas Lündin, som guidar oss runt utställningen, berättar bland annat att Star Trek på många sätt var en banbrytande Science Fiction-serie när den kom.
Innan hade det mest handlat om elaka rymdlingar som kom från andra galaxer och ville ta över jorden. Med Star Trek var perspektivet ett annat, plötsligt var det människan som sökte sig ut i rymden för att göra nya upptäckter.

På flera andra sätt var serien också före sin tid. I The orignal series finns bland annat en svart kvinnlig officer (Uhura), något som 1966 var ganska banbrytande. Efter protester från den ryska ambassaden ("I en framtida fredlig värld, var är ryssarna?") fick även en rysk officer vid namn Chekov mönstra på i besättningen.

Att Star Trek-skaparen Roddenberry fick den nydanande idén att låta vetenskapsmän vara rådgivare för att få saker så realistiska som möjligt, kanske inte framgår när man ser originalseriens avsnitt.
Alla främmande planeter består av taffliga frigolitkulisser och alla aliens är misstänkt lika människor. Detta förklarades med att alla rymdlingar tillhörde samma grundras och att skillnaden bara berodde på den darwinistiska anpassningen (eller på en taskig budget som inte tillät allt för många avancerade alienmasker.)
En av seriens favoritmoment är att alla transporter från skeppet till främmande planeter sker genom "strålning" (gärna åtföljt av klassiska repliken "Beam me up Scotty").
Även om det finns en slags naturvetenskaplig grundtanke om förflyttning av massa och energi kanske förklaringen till denna ultramodernitet helt enkelt var lika krass. Budgeten tillät helt enkelt inte omständiga utomhusscener i rymdmiljö.

Några av de saker man kan pröva på ombord på U.S.S Enterprise:

På bryggan kan man vid kontrollstationer få pröva på olika uppdrag.
Justera skeppets antenner för att uppfatta ett nödmeddelande på rätt frekvens, hitta en planet med jordlik atmosfär att evakuera skeppet till, använda skeppets traktorstråle för att förflytta en hotande asteroid, navigera genom att använda en pulsarkarta med mera.

Gravitationslagarna synliggörs genom en lutande ramp som ger en simulerad känsla av viktlösheten på månen. En G-kraftsnurra visar hur vattenflödet ändras genom att man minskar eller ökar kraften.
På ett annat ställe kan man göra energi genom att kollidera materia och antimateria.
Om tröghetslagen, accelerationslagen och lagen om verkan och motverkan lär man sig genom raketuppskjutning med luft och ett bollkastningsexperiment.

I transportrummet hittar man barnens favoritgrej. Man får känna på hur det känns att bli "beamad" och försvinner helt enkelt. Tillbaka kommer man bara om man lyckas med uppdraget man får…

Utställningen är lite för avancerad för mindre barn och riktar sig främst till högstadie- och gymnasieungdomar som via den välkända science fiction-serien skall lockas att ta reda på mer om naturvetenskapliga ämnen som astronomi, teknik och medicin.
Riktigt inbitna Star Trek-fans, eller trekkers som de kallas, erbjuds visserligen en del kostymer och masker ur Star Trek-seriens historia, men det är inte utställningens tyngdpunkt. Men nog är kapten Picard i fullsize som borgen Locutus, klingonmasken och en av Whoopie Goldbergs…sorry Guinans…kostymer från Deep Space Nine också roliga att se.

FAKTA UTSTÄLLNINGEN:

Denna Star Trek-uställning producerades ursprungligen av Oregon Museum of Science and Industry och Paramount Pictures 1994.
Den har förnyats och gjorts om för Europa av det danska företaget United Exhibits Group.
Efter att ha visats ibland annat i USA, England, Tyskland och Finland har turen nu kommit till Tekniska museet i Stockholm.

FAKTA TEKNISKA MUSEET:

Adress: Museivägen 7, Stockholm.
Öppettider: Må-fre 10-17, Ons 10-20, Lör-Sön 11-17
Kostar: 60 för vuxna, 40 för pensionärer, 20 för barn och studerande
Då får man också gå in på Teknorama och Telemuseet som finns i samma hus.

BULLDOZER TIPSAR om sevärt på Tekniska just nu:

>> Om du vill hinna se utställningen "Julens kemi - lutfisk och tomtebloss" får du skynda. Den stänger 13 januari. Men den återkommer säkert nästa jul och då kan du få veta allt om de kemiska processerna bakom godsakerna på julbordet. Inte den mest självklara infallsvinkeln på julbestyren. Just därför lite kul.

>> Lite längre tid, nämligen till 29 september 2002, kan du se "Frisk, stark och vacker".
Trodde du att gym var något allmänheten började ägna sig åt under senare delen av 1900-talet? Då har du fel.
Redan 1860 började den svenske läkaren Gustaf Zander utveckla redskap för mekanisk träning och hans gym-maskiner exporterades flitigt till utlandet runt sekelskiftet.
På tekniska kan du se och prova dessa ålderdomliga gym-maskiner. Riktigt underhållande, tycker Bulldozer.

>> Om du vill se en liten, men vacker utställning om Alfred Nobels liv har du ända till janauri 2003 på dig. Foton, föremål och faktatexter ger en bred bild av uppfinnaren och människan Alfred Nobel. Han uppmålas som en mycket företagsam, lite ensam men framför allt nyfiken indvid med hem och laboratorier över hela världen.
Vacker, intressant och väcker nyfikenhet på att få veta mer om herr Nobel.
Ett gott betyg på en utställning.

>> Eller varför inte kolla in någon av de permanenta utställningarna?
Roligast och mest spännande är nog Gruvan där man går ner i "underjorden" och hittar en visuellt spännande utställning om gruvdrift förr och nu.
I Ferrum får man veta mer om svenskt järn och stål genom tiderna. Och i maskinhallen är den stora utställningen av gamla och nya cyklar, motorcyklar och bilar det som lockar mest.

Text Mia Gustavsson & Harald Åberg
Foton Tekniska museet
: 02-01-07