Maj - White Zombie: La Sexorcisto: Devil music, vol. 1

Häromdan åkte jag genom stan med bilen, egentligen skulle jag bara åka raka vägen dit jag var på väg men kunde inte hålla mig från att ta en omväg.
Jag hade nämligen matat bilstereon med White Zombie, kvällssolen sken och man kunde utan problem glida runt med takluckan uppe och fönsterrutorna nere. Härligt.

Eftersom jag är rädd om skivorna har jag minidisc i bilen och eftersom man är lite seg med att spela in nya är det alltid lika kul när man äntligen gör det.
Denna gången hade turen kommit till White Zombie.

"La Sexorcisto" är inte White Zombies första platta men det känns så ibland. Det är opolerat, experimentellt och texterna saknar motsvarighet.
Jag tror inte jag förstår texten fullt ut i enda enda låt!
Efter ungefär halva första låten, underbara "Welcome to Planet Motherfucker" växlar Ivan DePrume om på trummorna och går på ett rakt beat.
Rob Zombie sjunger samtidigt: "Voodoo beat on the mind, the digs too deep to find, something has got to give man - psych-out - racketeer or star you are just what you are, don't play the misty, baby!" och på mindre än en minut har man fattat hur fruktansvärt coolt det här är!

Det coola fortsätter sen i "Thunder kiss '65" och framförallt presenterar sig nu Sean Yseult på bas. Jag vet inte hur många gånger jag varit med i diskussioner om hur häftigt det är med brudar som spelar bas och hur många gånger de diskussionerna slutat med att man krönt Sean Yseult som coolast.
Det är väl inte världens märkvärdigaste basgångar på "La Sexorcisto" men känslan är spikad och soundet helt grymt.

Orden "cool", "yeah", "wow", "baby" och en kavalkad av slanguttryck väntar i samtliga texter. Yeah förkommer säkert hundra gånger och varenda gång Rob Zombie klämmer i med ett får man ett hårt ansiktsuttryck.
Låtarna handlar vad jag kan förstå mest om monster och att åka fort med bilar. Härligt alltså med lite tankefri verksamhet, här gäller reptilhjärnan. Yeah!

När lyssnar man bäst på den här skivan då?
I bilen givetvis, när låtar som "Black Sunshine" drar igång är man kung på vägen. Kan tänka mig att stanna på en dammig bar bredvid vägen, boka ett rum och festa med ett gäng bikers till skivan också.
Annars går det utmärkt på vilken rockklubb som helst men hemma är nog svårt. Högt ska man spela också.

Fixa nu en fest i det sköna majvädret.
Dra ut till nån kompis lantställe på lagom avstånd.
På vägen dit gäller "La Sexorcisto", hög volym och rutorna nere. Yeah!