World of Warcraft
(PC CD-ROM)

Väntan har varit lång.
Blizzard är inte kända för att lämna ifrån sig halvdana produkter och om man vill slå sig in på den växande onlinerollspelsmarknaden så ska man inte lämna något åt slumpen.
Dock har det under hela utvecklingstiden funnits gott om skärmdumpar och information om spelet, ett bra drag från Blizzard för att hålla hypen så levande som möjligt. Och hypen har verkligen hållit igång.
Man kan utan problem säga att det här är ett av de mest emotsedda spelen på länge. Helt klart i klass med "Doom 3" och "Half Life 2".

Mystiska miljöer, som de här tre förstenade "enterna" i Fellwood finns det gott om.

Den elfte februari lanseras den europeiska versionen av "World of Warcraft" med buller och brak.
I andra delar av världen har spelet funnits tillgängligt sedan november förra året, men den europeiska releasen krävde översättningar till franska och tyska, så vi har fått hålla oss.
I ett flertal svenska städer kommer spelbutikerna ha nattöppet mellan den 10:e och 11:e och i vissa butiker har det även utlovats utklädda lajvare i samarbete med SVEROK samt kostymtävlingar.

Så är det verkligen värt all hypen? Vad handlar spelet om egentligen?

"World of Warcraft" är ett onlinerollspel som utspelar sig, som namnet antyder, i samma värld som den populära realtidsstrategiserien "Warcraft".
Du kan som spelare välja någon av åtta olika raser och något av nio yrken.
Du spelar antingen som medlem av Alliansen, en samanslutning av människor, dvärgar, alver och gnomer eller som Horden, bestående av orcher, troll, minotaurer och odöda.
Sen ger du dig ut och äventyrar i en en färgglad tecknad värld full av än mer märkliga kreatur.

Efter det krig som rådde i de två första delarna av "Warcraft" råder nu den relativt bräckliga fred som instiftades då demonerna i den brinnande legionen anföll världen i "Warcraft III".
Horden och Alliansen har viss diplomatisk kontakt men mestadels ägnar de sig åt skärmytslingar och gränskonflikter. På sina ställen kan regelrätta slag uppstå mellan aggressivt sinnade äventyrare, men på det hela så är det inte något egentligt krig som råder (en åsikt som kan uppfattas som provokativ hos en del spelare, men den är korrekt enligt spelvärlden.)

Två taurens gör processen kort med en av vildsvinsmännen.

Onlinerollspel kännetecknas av sin öppna struktur. Det finns inte något egentligt narrativ eller något absolut mål, istället genereras en stor del av innehållet i kontakten mellan användarna. I "World of Warcraft" äventyrar du tillsammans med medlemmar av din egen faktion, eller strider mot medlemmar ur motståndarsidan.
Dessutom jobbar ett utvecklingsteam konstant på att lägga till nya platser, grottor och funktioner till spelet. Det är en av de viktigaste skillnaderna mellan ett onlinerollspel och normala spel. Ett onlinerollspel blir aldrig riktigt färdigt.
Det är kanske det viktigaste argumentet för månadsavgiften, som i detta fall hamnar på runt hundralappen.

Själv tycker jag att "World of Warcraft" är ett utmärkt spel.
Blizzard har tagit en hel del viktiga designbeslut som helt klart bidrar till att spelet ligger högt på min lista av favoriter.
Grafiken är färgglad och serietidningsaktig, något som visserligen har fått en och annan tönt att racka ner på spelet med argumentet att spelet ser ut att vara gjort för barn. Visst, det finns spel med både mörkare och "snyggare" grafik, men den serietidningslika estetiken är ju inte direkt någon överraskning för ett Warcraft-fan, den har varit med sedan första spelet "Warcraft: Orcs & Humans" som kom ut runt 1995.
Dessutom gör de enkla och "orealistiska" texturerna att "World of Warcraft" flyter som vätgasfylld frigolit på nästan vilka gamla häckar som helst, trots en imponerande detaljrikedom i världen.
I en bransch där medtävlarna kräver allt tyngre fantasidatorer för att ens starta så kan du spela "World of Warcraft" på en dator med 800 Mhz processor och ett 32 MB grafikkort (även om det kanske inte är att rekommendera för att få ut maximalt hissnande grafisk upplevelse).

När man flyger får man tid att se många fantastiska vyer, som denna damm. Ett bevis på dvärgarnas oerhörda ingenjörsskicklighet.

Spelupplevelsen är rätt så strömlinjeformad, din karaktär stiger rätt snabbt i graderna i början och de första fem nivåerna går att ta sig igenom på under en halvtimme.
Det gör att du snabbt kommer in i spelet och inte behöver ägna lång tid åt att slå ihjäl råttor, kaniner eller små kycklinglika rymdvarelser som i andra onlinerollspel. Det känns som om du redan i de första nivåerna av din karaktärs utveckling är med och försvarar ditt folk mot alla de fiender som befolkar världen.
Även på högre nivåer går det relativt smidigt att stiga i graderna, och spelet känns nästan aldrig som ett konstant harvande av erfarenhetspoäng.

Spelet är dessutom designat på så vis att du nästan aldrig behöver ladda ett nytt område. Varje kontinent har en kort laddningstid i och för sig, men när du väl är på plats så kan du springa från norra änden till den södra utan att spelet någonsin bryter för att ladda. Det är en bra egenskap då inget frusterar mig så som att hela tiden spelet avbryts för att ladda ner mer.

En annan bra egenskap, värd att nämna, är att flertalet grottor och andra äventyrsplatser är instanserade. Det vill säga att när du och din grupp går in i grottan skapas en speciell kopia där bara ni är med och äventyrar. Det skapar mindre konkurrens om monstren och gör att du inte behöver sitta en hel dag och vänta på att den där draken du måste slå ihjäl skall komma i spel igen sen den förra gruppen slog ihjäl honom. Den som någon gång sett den "spring-i-dörren-fars" som är Fort Tusken i "Star Wars Galaxies" förstår varför instansiering är en lysande idé.

Musiken och ljudet är utmärkt, och i sann Blizzardanda så har man lagt in mycket humor. Varje ras och kön har en grupp egna repliker för skämt och flirtar, som kan slumpas fram och kan generera en hel del skratt.
Som den manliga dvärgens påpekande att han vill ha sina kvinnor som sitt öl, "stout and bitter", eller trolldamens insisterande på att "If cannibalism do be wrong, I do not want to be right". Min personliga favorit är att skriva in kommandot "/train" som får ens karaktär att pumpa med armen i luften och göra ångloksljud.
Musiken är väldigt stämningsfull och varierad, ändå känns det en smula repetitiv efter ett tag, kanske för att man spenderar så oerhört mycket tid i ett onlinerollspel så att man förr eller senare kommer att ha nött ut den där fanfaren du får när du går in i staden lika hårt som Radio Rix har nött ut Britney Spears senaste singel. Det är inte mycket att göra åt, annat än att be någon uppfinna ett onlinerollspel med en inbyggd MP3-spelare.

En mängd medlemmar ur Horden har samlats för att räda en av Alliansens utposter.

Kan man kritisera "World of Warcraft" då?
Tja, inte utan att få rabiata fans på halsen misstänker jag. Men visst finns det svagheter.
Om man har spelat "Star Wars Galaxies" eller "Ever Quest 2" så är man van vid att kunna designa den avatar som representerar din karaktär i spelvärlden nästan in i löjlig detalj. Höjd, vikt, ögonfärg, frisyr och en miljon andra parametrar bestämmer hur du ska se ut.
I "World of Warcraft" kan du inte ändra på höjd och vikt, och det finns ett ganska litet urval av ansikten och frisyrer. Det går fortfarande att uttrycka någorlunda individualitet, men inte på långa vägar lika mycket som i andra spel. Det går inte heller att påverka sin karaktärs egenskapsvärden, om du går upp i nivå så ökar dina egenskaper enligt ett förutbestämt schema.
Visst, du kan styra din karaktärs värden genom att sätta på dig utrustning som ger bonusar till olika egenskaper, men det ger inte samma känsla av personlig kontroll som att själv få lägga ut poäng.

Spelet har inte heller samma känsla av gemensam "community" som till exempel "Star Wars Galaxies", där man ju kan satsa på en karriär som handlare, skräddare eller Cantinaägare, köpa sitt egna hus och inreda det med möbler och prydnadssaker.

"World of Warcraft" handlar istället om att äventyra, gärna tillsammans med sina kompisar, och att utforska världen. Du kan ha sidoyrken, som smed eller skräddare, men de är snarare hobbies än fullfjädrade karriärer.
Det är både bra och dåligt, dåligt eftersom det inte skapar en lika livfull spelarekonomi, men samtidigt bra då det gör spelet enklare och främjar de spelare som inte har lust att ägna all sin vakna tid till ett spel.

Över huvud taget har Blizzard ansträngt sig att göra ett onlinerollspel som framför allt ska locka de som i vanliga fall kanske inte är kunder till onlinerollspel.
"World of Warcraft" är en inkörsport, om än en där det är väldigt lätt att fastna och bli kvar.

Harald Åberg : 05-02-10