|
No One Lives Forever - A Spy in H.A.R.M's Way
(PC)
Återigen är det dags att axla rollen som Cate Archer,
mästerspion för U.N.I.T.Y (och nej jag vet inte vad det
står för).
Spelet heter såklart "No One Lives Forever 2" (NOLF2)
och din huvudfiende är organisationen H.A.R.M.
Under resans gång hinner Cate med att besöka såväl
snöbeklädda landskap som skumma gränder i Indien.
Frågan är som vanligt, är spelet värt tiden
och pengarna och som vanligt har jag offrat mig för edert bästa!
 Allmänt:
Givetvis är det en konspiration som hotar världen, Projekt
O.M.E.G.A heter den. Ärligt talat vet jag inte vad det innebär
men antagligen innefattar det något stort hemskt supervapen.
"NOLF2" parodierar friskt agentgenren och lyckas
dessutom göra det med glimten i ögat. Spelet är nedlusat
med prylar som Cate kan använda för att genomföra
sina uppdrag. Min favorit är bananen, rätt placerad är
den oöverträffad. Den får nämligen fienden
att halka.
Det geniala med alla prylarna är att de flesta är inte
nödvändiga för att klara av uppdragen, utan ger bara
alternativa sätt att gå till väga.
En annan sak som känns nyskapande är att allt efter som
Cate löser uppdrag, samlar på sig information och gör
sitt agentjobb samlar hon också på sig erfarenhetspoäng.
Dessa kan sedan användas till att köpa skicklighet i olika
färdigheter. Beroende på din spelstil så kan du
utforma Cates färdigheter efter tycke och smak.
Jag är inte så mycket för smygande så mina
poäng gick i första hand till att öka dels skickligheten
med vapen samt hur mycket stryk Cate tål. Överlag ett
smart tillägg som dessutom ser till att du undersöker
banorna ordentligt eftersom du så klart vill ha så många
erfarenhetspoäng som möjligt!
Grafik:
"NOLF2" är otroligt snyggt! Om man skall gnälla
på något så är det kanske att det ser överdrivet
rent ut, men vem bryr sig?
Atmosfären och stämningen infinner sig alltid, vare sig
du pulsar runt i snötäckta landskap eller smyger runt
i ett övergivet hus.
Särskilt banan i det övergivna huset där luckorna
slår och vinden viner runt knutarna. När du sedan kommer
ut och ser tornadon i bakgrunden samt löven som virvlar runt,
då känns det riktigt som om du är där.
Över huvud taget är det smådetaljerna som jag tycker
om.
Damm som virvlar, solljus som strilar in genom fönster och
fotspår i snön till exempel. Något jag reagerade
särskilt på är hur väl man har lyckats med
mimiken och rörelserna i mellanscenerna. Det känns mer
som att titta på skådespelare än animerade pixelvarelser.
Det har lagts ner tid på grafiken och det märks.
 AI:
Med utrop som "It hurts", "I have to many holes in
me" och "I don't like this part of the job" är
det inte svårt att bli engagerad i dina pixelerade motståndare.
Om du tar det försiktigt när du smyger runt finns det
många underbara konversationer att lyssna på och eftersom
du är en spion är spelet också designat på
det viset. AI:n är också utformad efter detta, man kan
till exempel luras genom att kasta mynt i en annan riktning för
att avleda uppmärksamheten. Skulle vakterna upptäcka något
misstänkt, som exempelvis en död kropp, springer doe iväg
och hämtar hjälp men inte alltid, i bland kollar dom upp
vad som är fel på egen hand.
Vid strid duckar vissa vakter, andra rullar runt och tar skydd.
De står i vilket fall inte stilla. Jag tog för vana att
släcka ljuset i de rum där jag kunde, så att det
gick att smyga runt osedd.
Detta ända tills en vakt kom in och tände ljuset.
Efter denna händelse började jag med att skruva ur lamporna
istället!
För att kort sammanfatta AI:n kan man säga att du lär
inte bli irriterad på AI:n, du blir irriterad på de
dumma vakterna, och det är ett gott betyg.
Flerspelarläge:
I stort sett samma sak som i enspelarläget bortsett från
det faktum att du spelar tillsammans med andra för att lösa
uppdraget. Ett smart drag som jag tyvärr inte haft möjlighet
att testa. Om inte annat borde det vara givet att köra igenom
kampanjen en gång till med en kompis.
 Buggar:
Det finns en sak jag stör mig på otroligt mycket i "NOLF2"
och det är laddningstiderna. De är otroligt långa.
Det är positivt i vissa bemärkelser, jag hann med att
gå ut och diska lite och koka kaffe under tiden som jag laddade
in ett sparat spel. Skamlöst långa laddningstider helt
enkelt.
I övrigt har spelet låst sig vid något enstaka
tillfälle och det har bara hjälpt att starta om datorn,
men det är inget att direkt klaga på.
Livslängd:
Spelet är rätt svårt och dessutom mycket stort.
Detta borgar för att det ligger kvar på hårddisken
ett bra tag. Om du dessutom vägrar att använda en walkthrough
för att ta dig genom det så lär det ta ännu
längre tid. Dessutom finns som ovan nämnt möjligheten
att spela igenom spelet i flerspelarläge vilket ytterligare
ökar livslängden.
Litet tillägg:
Efter att ha skrivit ovanstående har jag nu spelat igenom
hela spelet!
Jag har bara en sak att säga:
- Köp det spela igenom hela spelet och njut av den underbara
plotten som får viken Bond-rulle som helst att bli
grön av avund. Skratta åt de underbara konversationerna,
häpnas över att spelet blir bättre och bättre
ju närmare slutet man kommer.
Om Bulldozer hade haft något utmärkelse för årets
spel skulle jag vilja smäcka fast den på "NOLF2".
Innehållsförteckning:
Komiska konversationer
Mycket bra stämning
Finurliga "gadgets"
Schyssta miljöer
Briljanta mellanscener
Systemkrav (minimum):
400 Mhz, 128 MB Ram, 32 MB Direct X 8,1-kompatibelt grafikkort,
Windows 98Se eller senare.
Systemkrav (rekommenderat):
1 Ghz, 256 MB Ram, 64 MB Direct X 8,1-kompatibelt grafikkort,
Windows 98Se eller senare.
Spelat på:
800 Mhz, 256 MB Ram, Geforce 4 Ti 4200 128mb, WinXP
Svensk distributör: Panvision.
Jan
Svensson : 02-11-09
|
