|
IGI 2: Covert Strike
(PC CD-ROM)
"IGI 2" är som titeln antyder en uppföljare
till förstapersonshootern IGI, som på ett rätt löjligt
sätt alltså betyder "Im Going In".
Som uppföljare betraktat kan jag inte säga varken bu eller
bä eftersom "IGI" gick mig obemärkt förbi.
"IGI 2" kan väl knappast gått speciellt obemärkt
förbi för någon i och med den skumma och rätt
humoristiska tv-reklamen där ett tv-shopsliknande inslag gör
reklam för diverse hårda bössor.
 |
| En slem
terrorist expedieras prompt av David Jones. |
"IGI 2: Covert Strike" är alltså ett
förstapersons 3D-shooter där man gestaltar walesaren David
Jones. David Jones är förstås en hejare till
kille, nåt slags blandning av kommandosoldat och hemlig agent
inom organisationen IGI.
Det finns förstås en story i "IGI 2", men den
som spelat liknande spel tidigare vet att storyn sällan fyller
någon som helst funktion förutom att berättiga varför
man plötsligt befinner sig på andra sidan jordklotet
i nästa sekvens. Därför spolar jag storyn och låter
den intresserade sätta sig in i den på egen hand.
"IGI 2" vill likt "Hitman"-spelen vara
lite sofistikerat i röjandet.
Smyganden och krypanden premieras liksom att inte bli upptäckt.
Dock går det utmärk att på gammalt invant manér
lassa på så gott ammunitionen räcker. För
att vara ett så nytt spel i en rätt använd genre
undrar man ju vad som ska vara nytt under solen. Svaret blir konstigt
och förbryllande nog - ingenting.
Allt är som det brukar vara; mer och tyngre bössor, bättre
och fler fiender ju längre in i spelet. Precis som vanligt
helt enkelt.
Det finns däremot en del att vara direkt kritiskt mot, om
man nu inte uppfattade ovanstående som kritik.
För det första är spelet kasst disponerat.
Vad jag menar är att de första banorna, och speciellt
den allra första, är så trista att man direkt tappar
sugen. Fula och händelselösa. Lätta. Klena vapen.
Trist känsla i bössan. Jag tror att jag påbörjade
spelet minst fem gånger innan jag fastnade. Det är inte
bra. Det går ju inte. Man vill ju känna wow-känsla
med en gång. Det blir inget med det.
Däremot blir spelet bara bättre och bättre ju längre
in man tar sig. Härligt stora och snygga banor och fina och
roliga miljöer.
Man fastnar helt klart om man bara orkar ta sig igenom den första
trista delen.
Trist känsla i bössan så.
I spelets reklam var det fokus på vilka coola vapen man minsann
fick i "IGI 2". Och visst, de utlovade muskedundrena finns
där. Men det spelar åtminstone ingen roll för mig
om de nu ser perfekta ut och beter sig precis som ett riktigt dito
om det inte finns någon känsla i att avlossa ett par
bulor.
Det känns för klent. Trist ljud. Omäktigt.
En annan sak som känns helt otroligt i ett så nytt spel
är hur de olika banorna skall spelas. Det finns ett sätt,
och på det sättet skall det göras.
Noll utrymme för improvisation och fantasi.
Rekordet måste vara på en bana där man inser att
man skall ta sig över ett stängsel på något
vis. Man försöker klättra över, spränga
grinden, hoppa via närliggande hus, men nej. Istället
är det tänkt att man skall hitta den hemliga punkt på
stängslet där David faktiskt kan klättra över.
Det ser förstås likadant ut som resten av det flera hundra
meter långa stängslet och varför han kan kättra
just där är outgrundligt. Sånt finns en del av,
urkass. Sen kan man också reta ihjäl sig på hur
man styr David i krypläge.
Slutligen den kanske mest allvarliga kritiken.
Min burk har hittills klarat de alla tunga spel som jag utsatt den
för, och "IGI 2" borde rimligtvis inte tillhöra
de allra tyngsta. Därför blev jag förstås besviken
när jag trodde att den nått sin överman när
grafiken hackade och fulade sig.
Ok då, då får man förstås ta ner inställningarna
en smula. Samma sak. Inte ens på de lägsta inställningarna
märkes någon skillnad, utan grafiken -som inte ens är
speciellt överdådig- hackade, bråkade och flöt
dåligt.
Helt oacceptabelt tycker jag.
Nu låter detta som en praktslackt, men har man överseende
med nämnda ofog kan man gott ägna sig åt "IGI
2" för lite action.
Men mycket mer finns inte att säga.
Innehållsförteckning:
Action i sedvanlig förpackning
Dålig känsla i artilleriet
Hackig halvdan grafik
En och annan maffig bana
Skjuta outtömlig ksp från helikopter är kul: death
from above
Spelat på:
Win XP, Pentium 4 2,4 Ghz, 512 MB RAM, Geforce 4 Ti4200 128 MB Grafikkort
Minimikrav:
Pentium III 700 Mhz, 128 MB Ram, 32 MB 3d-grafikkort, 1,9 GB ledig
hårddisk
Spelfakta:
Svensk distribution: Pan
Plattform: PC CD-ROM
Olle
Lindkvist : 03-06-12
|