Star Trek: Elite Force 2
(PC CD-ROM)

Star Trek är ett märkligt varumärke, det innehåller såväl riktiga höjdare som enorma bottennapp.
Inte bara i form av filmer och TV-serier, utan kanske framför allt som datorspel. Jag har sett både kassa multimediaspel och märkliga strategikoncept passera under Star Trek-flagg.

Kämpa mot otäcka rymdvarelser i korridorerna på USS Dallas

Nyligen lämnade den nuvarande innehavaren av Star Trek-licensen för tillverkning av datorspel, Activision, in en stämning till mediabolaget Viacom, då man tyckte att varumärket inte längre behandlades med respekt. (Vissa bedömare anser att nya TV-serien "Enterprise" och senaste filmen "Star Trek: Nemesis" är tecken på detta.)
Detta leder förmodligen till att Activision slutar producera Star Trek-spel vilket vore en tragedi. De står nämligen bakom de två allra bästa titlarna i genren, "Elite Force" och "Elite Force 2".

I första "Elite Force"-spelet fick man möjligheten att tjänstgöra ombord på det vilsna rymdskeppet Voyager som en del i den speciella kommandogrupp för farliga uppdrag som säkerhetschefen ombord, Tuvok, skapat.
Du fick kämpa sida vid sida med de flesta av skådespelarna från serien, som alla hade varit med och spelat in repliker, och du fick slåss mot såväl klassisa Star Trek-fiender som Klingoner och Borger som ett par nya fantasifulla påfund. Dessutom fick du möjligheten att mellan uppdragen spendera tid med dina kamrater ombord på Voyager och till viss del utforska skeppet. En expansion med ett komplett "virtuellt Voyager" släpptes också.
Hela spelet var uppbyggt på samma sätt som en TV-serieavsnitt med lämpliga mellanscener som förde handlingen framåt.

Uppföljaren börjar precis strax innan TV-serien "Voyager" slutar, de som följt den vet vad jag talar om, Voyager har nästan kommit fram till jorden när ett av borgernas skepp slukar dem. I TV-serien fick man bara se borgskeppet explodera och Voyager segla fram oskadat ur resterna men i "Elite Force 2" får man ta del av handlingen till fullo.
Alex Munro (föregångarens möjlighet att spela som kvinnan Alexandria Munro istället har tyvärr tagits bort) och hans kommanogrupp har order om att infiltrera delar av borgskeppet och förstöra en uppsättning kraftgeneratorer så Voyager skall kunna spränga sig ut.
Efter avklarat uppdrag kommer man hem till jorden som firad hjälte och möts av stjärnflottans stelbenta byråkrati. En kort och satt pappersskyfflare har beslutat att upplösa "Elite Force"-gruppen. De behövs inte hemma i alfakvadranten helt enkelt. Så nu befinner Alex sig vandrandes på stjärnflotteakademins marker och möter upp med sin flamma Telsia från förra spelet (fråga mig inte hur den romansen såg ut om man spelade som Alexandria, för det glömde jag bort att göra när jag satt med ettan) och nu ges man lite överraskande ett dialogval.
Det gladde mig oerhört, plötsligt så spelar sekvenserna mellan de faktiska stridsuppdragen mycket större roll. Det är inte så jätteofta men du får vid ett par tillfällen styra utvecklingen i historien genom att välja repliker.
Det mest avgörande kanske är att du får besluta om Alex skall fortsätta sin romans med kollegan Talsia eller om han istället skall svara på inviterna från den lättklädda rymdkvinnan Kleeya. Det är inte nog för att spelaren skall känna fullständig frihet men visst ökar det närvarokänslan.

Det som kanske är mest markant med "Elite Force"-spelen är att de står sig mycket bra även utan kopplingen till Star Trek-varumärket, det handlar om förstklassig förstapersons-action med utmärkt grafik och rätt så solid handling. Man har använt sig av den senaste Quake III-arena motorn till grafiken och karaktärsmodellerna är detaljerade.
Till skillnad från det första spelet i serien så ser de karaktärer som baserats på förlagor från TV-serierna rätt så lika sina original ut.
En förbättring som främst märks på Tuvok.
Precis som i föregångaren har man använt sig av skådespelare från TV-serien för att göra rösterna, den här gången något färre dock och de enda egentliga kändisarna är Tim Russ som spelar Tuvok och Patric Stewart som gör Kapten Picard, men det visar i alla fall varför Star Trek är en sådan tillgång som varumärke.

Innehållsförteckning:
Star Trek så det bara sjunger om det
En lättklädd rymdvamp
Borger
Klingoner
Romulaner
Ett par präktiga bössor
En dold Star Wars-referens

Spelat på:
Win XP, AMD 1,2 GHz, 384 MB RAM, Geforce 2 64 MB Grafikkort
Minimikrav:
Pentium III 600 Mhz, 128 MB Ram, 32 MB 3d-grafikkort, 1,3 GB ledig hårddisk

Harald Åberg : 03-07-27