[ avtryck ] [ intryck ] [ uttryck ] [ påtryck ] [ om bulldozer ]
>> hört - musik - recension - konsert - SAMA - Mesh

Mesh
SAMA, Trädgår'n Scen 1, Göteborg 2004-04-02

MYSPYS OCH MELANKOLI

Brittiska synthpopparna Mesh spelade på Arvika förra sommaren och verkar ha en rätt stadig grupp svenska fans med tanke på publikhavet framför stora scenen och att de väl fyllde rollen som en av kvällens headlines.
Trots att det inte finns nåt att klaga på vad det gäller ljudbilden eller framförandet av låtarna, så kändes det inte som att Mesh är ett sånt där liveband som man längtar efter att få se om och om igen.

Mesh © Harald Åberg, Bulldozer
Foto: Harald Åberg

Trion spelar tydligt Depeche Mode-influerad synthpop (ja, de är säkert helt utleda på den jämförelsen, men den är oundviklig) av det mer melankoliska slaget och är utan tvekan ett av de främsta banden inom genren. Efter att ha släppt fyra plattor har de dessutom lyckats hitta ett eget speciellt sound.
Om publiken varit mer av den typen hade det nog vajats tändare i luften mest hela tiden, men här fick självlysande tiaror och fantasifulla ljusslingedekorerade kläder ersätta den myspys-belysningen.

Man rockar alltså inte direkt loss till Mesh, men låtmaterialet är minst sagt kompetent. Sångaren Mark Hockings har en röst som verkligen funkar ihop med melodierna och texterna är outstanding i sin enkelhet. Det är poppigt, soft, snyggt och ändå med en viss stuns och svärta.

Att inleda med "Little Missile" är ett bra val då det är en av deras absolut bästa låtar. Efter att jag har fått höra "From this height" och "Trust you" är de hemma för min del. Resten är ren bonus.
Ändå kan jag se ett visst problem med att live-Mesh inte bjuder på speciellt mycket mer än de gör på skiva.
Visst är det trevligt att det låter lika bra live, för det är inte alla band som man kan säga det om, men det gör att man liksom bara behöver se dem en gång. Scenshowen är inte direkt upphetsande heller, bildprojektioner och olikfärgat ljus i all ära men det är inte sånt man går loss på. Om man inte tycker att det är särdeles spännande att i en timme titta på en trulig engelsman som mest står rakt upp och ner framför micken iklädd en nopprig sweatshirt, baggy byxor och en toppluva så kan man lika bra lyssna på skivorna hemma.

Innehållsförteckning:
Melankoli
DM-vibbar
Skönsång

 

Mia Gustavsson : 04-04-05


 
> maila crew@bulldozer.nu