Nine Inch Nails - "And All That Could Have Been" (DVD)

Så var det dags för allas vår Trent Reznor, mannen bakom "Nine Inch Nails", att släppa ifrån sig nytt material.
Nytt och nytt, detta handlar ju om NIN:s första liveplatta så några nya spår bjuds man inte på, bara nya versioner på gamla låtar.
Som komplement till CD:n släpps även en efterlängtad DVD-skiva, och det är den jag ska tycka till om i den här recensionen.

Kvalitet är ordet som sammanfattar "And All That Could Have Been".
Ingen detalj är förbisedd och Trent Reznors perfektionism skiner igenom hela paketet.
Den snygga förpackningen rymmer två DVD skivor som tillsammans dokumenterar livespelningar framförda under Fragility 2.0-turnén från 2001, samt lite bonusmaterial.

Det börjar med en smäll så klart och ett par låtar från den allra första av NIN's plattor avverkas.
Publiken har inget annat val än och gå bärsärkagång.
Inget mellansnack här inte, det passar liksom inte med "Let me see your hands!" eller "Hello <insert name of city here>, everybody alright?".
Under framträdandet bjuds man på låtmaterial som kan liknas vid "Best of Nine Inch Nails" och ingen av bandets plattor blir förbisedd, om man räknar bort remixalbumen.
I mitten av konserten finns ett lugnare parti under vilket stora monitorer hissas ner och fungerar som bakgrund till bandet. Mycket snyggt.

Konserten är filmad av bandmedlemmarna själva (!) med hjälp av ytterligare några personer.
Bilderna samt ljudet är dessutom redigerat och mixat på bandets egna hemdatorer, allt enligt en genomskinlig plastbit som medföljer DVD:n.
Lars von Trier gör konsertvideo?
Ja, till viss del känns det så, men det faktum att bilden ibland är skakig ger samma effekt som von Triers kamerateknik ofta ger, verklighetskänslan ökar.
Under vissa låtar känns det nästan som om man vore den del av publikhavet. Bildkvaliteten är superb och ljudet likaså, och för teknik-onanisten kan nämnas att det är DTS-ljud på min variant av DVD:n så det låter fantastiskt bra.
På tal om teknik lär Trent Reznor ha sagt att det svåra med att klippa och mixa DVD:n var att behärska sig och sluta leka med alla de nya möjligheter som den relativt nya DVD- tekniken medför. Jojo..

Ska man nämna något dåligt så tycker jag att det är för lite bonusmaterial, lite mer kunde de allt ha klämt in på skivorna.
Bra bonusmaterial eller inte, är man NIN-fan är DVD:n "måste ha"-märkt.
Vill man upptäcka NIN kanske CD:n är ett bättre (och billigare) alternativ, om man nu inte känner för att pressa hemmabioanläggningen till max.
Då kan man med fördel njuta av det suveräna ljudet i 6 högtalare.

Innehållsförteckning:
Gothsminkad Trent Reznor doppad i något som liknar aska, ackompanjerad av ruskigt bra musiker.
Videokonst på jätteskärmar.
Instrumentvandalism av rang.
Stillbildsarkiv med så många bilder att man knappt orkar gå igenom alla.
Hejdlöst ös, stillsam relaxmusik och lite mitt emellan.

MP : 02-03-11