Det här är en komedi.
Det innebär dock tyvärr inte att den är särskilt rolig.
Däremot är den ganska fånig, förutsägbar, överdriven och plump.
Det enda riktigt sympatiska med denna film är egentligen att den coole Christopher Walken är med i den och att Adam Sandler inte är med i den.

Owen Wilson och Vince Vaughn i filmen "Wedding Crasher" © New Line Cinema

Det lysande konceptet som några sluga manusförfattare brainstormat fram är följande: advokaterna och bästisarna John (Owen Wilson) och Jeremy (Vince Vaughn) är inte bara singlar, de har också en hobby som ger dem ofantligt mycket easy brudar. De våldgästar bröllop och låtsas vara avlägsna släktingar till bruden eller brudgummen och gör sig populära och oemotståndliga genom diverse partytrick.
Vilket förstås alltid leder till sex med brudtärnor eller andra giftaslystna kvinnor på kalaset.

Ett lysande arrangemang tycker de båda, som för att minimera riskerna för att bli avslöjade också har strikta regler för hur lurendrejeriet skall gå till.
Det hela går helt enkelt som smort och de festar på alla sorters bröllop och lägrar kvinnor på löpande band.
Men som i alla filmer av den här sorten så uppstår komplikationer.

Naturligtvis kan duon inte avhålla sig från att snika sig in på säsongens mest omtalade bröllop, när finansministern Cleary (Christopher Walken) gifter bort sin äldsta dotter. Väl där blir de sugna på varsin brudtärna, som båda råkar vara systrar till bruden och döttrar till ministern.
När Johns objekt visar sig vara upptaget, tvingar han Jeremy att tacka ja till en weekend på familjen Clearys lantställe så att han skall få längre tid på sig att få sin donna på fall. Medan Jeremy däremot har problem att hålla sin allt mer kärlekskranka donna på tillräckligt avstånd.
Vänskapslojaliteten och de strikta wedding crasher-reglerna prövas, liksom mycket annat...

Sen är det bara en soppa av förutsägbara vändningar, grovt överspel, fånigt klyschiga karaktärer, plumpa sexskämt, okomisk komedi och oromantisk romantik.
Det finns inget i den här filmen som är minnesvärt eller som motiverar att den gjordes. Det finns egentligen heller ingen anledning att se den här filmen.
Om du ändå är sugen så rekommenderar jag trailern. Den innehåller alla filmens "roliga" scener och är mycket kortare än två timmar.
Om du inte enbart genom att läsa min recension eller se trailern kan lista ut hur filmen slutar säger jag "Greetings alien, welcome to planet earth".

Innehållsförteckning:
Will Farrell som übergigolo
Bröllop och begravningar
Lönnsirap
S/M-sex

Svensk premiär: 22 juli 2005