Vera Drake

Få regissörer har ett så makalöst handlag för personregi som Mike Leigh. I månader före inspelningen av varje ny film jobbar han tillsammans med skådespelarna för att låta dem känna in sina rollkaraktärer och utarbeta repliker som känns naturliga och passande. Och även om tonen i "Vera Drake" kanske kan uppfattas som lite väl fryntligt brittisk så har slutresultatet sällan fungerat bättre.

Imelda Staunton glänser i titelrollen i Mike Leighs "Vera Drake". © Triangelfilm

Året är 1950. I efterkrigstidens London lever Vera Drake med sin familj bestående av maken Stan, sonen Sid och dottern Ethel.
Vera är den perfekta husmodern, som inget hellre vill än att alla ska ha det bra. På dagarna städar hon hemma hos rika familjer och tar hand om sin sjuka gamla mamma.
På kvällarna lagar hon mat och pysslar om sin familj på ett sätt som de flesta barn och makar bara kan drömma om. Då och då utför hon också illegala aborter.

Men det är inte för personlig vinnings skull som hon hjälper de ofrivilliga mödrarna. Här handlar det snarare om totalt osjälviska akter av medkänsla, varför det som på papperet kan verka som ett motsägelsefullt beteende inte alls blir särskilt konstigt när vi väl har lärt känna Vera.
Hennes väninna Lily, som förmedlar kontakten med de gravida kvinnorna, är däremot en hårdnackad och cynisk typ som, utan Veras vetskap, tar betalt för hennes tjänster.

När en av Veras patienter råkar ut för allvarliga komplikationer får polisen reda på hennes namn, och mitt under dotterns förlovningsfest knackar lagens väktare på dörren. Nyheten slår ner som en bomb hemma hos familjen Drake, eftersom ingen utom Vera själv känner till vad som har försiggått.
Nu sätts familjebanden på prov och det är inte alla som vet hur de ska hantera situationen.

"Vera Drake" är inte en film som tar ställning för eller emot abort, men däremot väcker den frågor kring de orättvisor som påverkar möjligheten till säkra och lagliga ingrepp. I en viktig parallellhandling får vi följa den våldtagna dottern i en av de familjer som Vera städar hos.
Den som har möjlighet att betala för sig kan nämligen, genom att anlita rätt psykologer och läkare, få rätt till en laglig abort medan de sämre bemedlade måste förlita sig på sådana som Vera.
Det här är naturligtvis fortfarande ett stort problem på många håll i världen, men genom att förlägga handlingen till 1950-talet undviker Leigh att bli alltför politisk och framför istället sitt budskap på en mera allmängiltigt moralisk nivå.

De flesta av filmens karaktärer gestaltas med en smittande värme och Veras egen omtanke och närmast naiva godhet blir så påtaglig att det gör ont i hjärtat när följderna av hennes handlingar hotar att splittra familjen.
Imelda Staunton är oslagbar i rollen som Vera (för vilken hon vann priset för bästa skådespelerska på filmfestivalen i Venedig) och hennes ansikte förmedlar varenda känsla som far genom huvudet under filmens mest gripande stunder.
En fröjd för alla som uppskattar filmkonst när den är som allra bäst.

Innehållsförteckning:
Illegala aborter
En inblick i 50-talets brittiska arbetarklass
Sociala orättvisor
Familjelycka och en ödesdiger hemlighet
Förstklassigt skådespeleri och maximal närvaro

Svensk premiär: 11 februari 2005