|
Alla andra tjejer
(Les autres filles)
Hur var det egentligen första gången?
Härligt? Kasst? Skönt att få det gjort?
Det är något som filmens huvudperson Solange inte kan
svara på, för hon har nämligen inte gjort det än.
Men hon vill bra gärna få det gjort.
Alla andra tjejer i hennes klass har ju redan hunnit med det.
 |
Solange (längst upp
t v) med klass kopplar av i gröngräset.
© TS Productions |
De tuffa tjejerna på frisörlinjen där Solange
går, säger i alla fall att de har det. Så Solange
säger att hon också har det. Hon vill ju passa in.
Hon är kär också. I en kille på skolan,
men hon vill veta lite vad det hela handlar om, innan hon ger
sig i lag med någon hon tycker om.
Så hon går in för att bli av med sin oskuld,
snarast möjligt.
Jag är lite kluven till den här filmen, och avsikten
att avdramtiserara sexualiteten eller som Caroline Vignal själv
säger om temat i sin långfilmsdebut: "Det är
varken hemskt eller fantastiskt, men kanske inte heller så
allvarligt."
Å ena sidan tycker jag att hon lyckas förmedla detta,
men å andra sidan undrar jag varför femtonåringen
i sitt sökande efter sin sexdebut, i första hand vänder
sig till mycket äldre män? Och en annan sak: varför
skildras de "äldre" kvinnorna i filmen, dvs de kring
fyrtio, som bittra och skrikiga hysterikor och Gary, spelad
av Benoîte Sapim, Solanges afrikansk-franska väninna
som "dåligt sällskap" och promiskuös?
För att det är enklast så? Kanske.
Det finns mycket i filmen att le igenkännande åt och
tänka: "Ja, just det, precis så där är
det.", men det enda riktigt intressanta är Solange själv.
De andra rollerna finns där bara som bakgrund. Och är
som jag just sade, enkelt beskrivna. Och en annan sak: Sexualiteten
är dramatisk.
Något som är kopplat till så många tabun,
så många tragedier, kan inte gärna låta bli
att vara allvarligt. Och fantastiskt.
Det som räddar den här filmen är att den är
rätt kul och att man kan känna igen sig i Solange och
hennes upplevelser, man vill verkligen veta hur det ska gå.
Det är lite som en långfilmsvariant av ''Bullens"
brevfilmer, men mycket roligare.
En särskild favoritscen måste bli den där Solange
ringer till ett radioprogram för att fråga hur man kan
se på en tjej att hon har haft sex med någon, mest för
att hon verkligen tycker att det måste ju synas, på
något sätt!
Och snälla, glöm inte bort: "Det är inte tjejen
i filmen, som har skrivit brevet."
Innehållsförteckning:
Sexualitet
H årklippningsscenen
Ungdomar
Tanter
Grupptryck
Misshandel i hemmet (med påföljande försoning)
Längtan
Krånglig vänskap
Svensk premiär: 28 juni 2002
Wilhelm
Hedin : 02-06-28
|