Skorpionens förbannelse
(The Curse of the Jade Scorpion)

Filmen "Skorpionens förbannelse" är Woody Allens senaste film på svenska biografer. Som titeln avslöjar är det en kärleksförklaring till 50-talets äventyrsmatinéer, med hårda deckare, ljuva kvinnor och mystiska mysterier.
Woody Allen har plockat ur sin samlade filmerfarenhet och satt ihop en alldeles egen äventyrsdeckarmystikfilm som är både charmig och kvicktänkt.

CW Briggs (Woody Allen) och Betty Ann Fitzgerald (Helen Hunt) i filmen "Skorpionens förbannelse" © Triangelfilm

CW Briggs (Woody Allen) arbetar som utredare på ett försäkringsbolag i 50-talets New York och löser alla fallen. I en handvändning upptäcker han försäkringsbedrägeri, förskingring och snokar upp stöldgods.
Han är hård, snabb och kung på jobbet och hos flickorna.
Men den nya kvinnan Betty Ann Fitzgerald (Helen Hunt) som anställts för att effektivisera företaget, sätter hela hans värld i gungning.
Han har byggt upp sitt eget kungadöme, och plötsligt kommer någon, dessutom en kvinna, och vill ändra på allt. Den ömsesidiga avskyn tar sig uttryck i svidande sarkasmer och regelrätta dueller med skarpladdade tungor.

Allting kompliceras ytterligare en kväll när arbetskamraterna firar 50-årskalas på restaurant och den underhållande hypnotisören plockar upp just CW Briggs och Fitzgerald på scen. Efteråt minns de ingenting, men hypnotisören har dem i sitt grepp med hjälp av sin hypnotiserande jadeskorpion.
CW Briggs är slav under skorpionen och begår flera juvelstölder i hus han själv byggt larmsystemen till.
Dessutom är det han som sätts att utreda juvelstölderna och börjar spela ett dubbelspel utan att själv veta om det.
Han börjar misstänker Fitzgerald för stölderna men luskar istället reda på att hon har en affär med chefen. Men efter att ha räddat hennes liv byts avskyn ut till affektion, två privatdetektiver hyrs in och börjar misstänka Briggs och allt går åt skogen...

Woody Allen kan mycket. Bland annat jazz, New York, 50-tal, film noir och neurotiska karaktärer, och så kan han regissera.
Med liten variation blandar han de vanliga ingredienserna i film efter film.
Ibland blir det bra - ibland inte. Den här gången har han lyckats.
"Skorpionens förbannelse" är en kittlande en-man-mot-världen-deckare med det obligatoriska romantiska paret, vitsiga one-liners, slemmiga skurkar, farliga kvinnor och klirrande juveler.
Filmen är dessutom en utmärkt bot mot tråkregniga novemberdagar och det depressiva senhöst-humöret.