- Jag letar efter nyckelmakaren, eller oraklet, eller vem som helst som kan förklara den här filmen för mig. © Sony Pictures

Miyamoto är en lönnmördare/hämnare ute efter att mörda sin bäste väns mördare. Milly är en tidsresenär/gullig sidekick ute efter att rädda världen från rymdmonster.
Mizoguchi är en psykopat/maffiaboss ute efter att inte börja garva åt sin egen coolhet.
Milly sätter en bomb på Miyamoto för att tvinga honom hjälpa henne döda E.T. som Mizoguchi vill stjäla så han kan ta över världen fast det kommer inte finnas nån värld kvar för E.T.:s polare har mängder med Transformers. Sedan får Miyamoto en klocka av Milly som förvandlar honom till Neo så han kan slakta skurkar tills Mizoguchi får slut på Mizoguchi Henchmen.

Förvirrande? Visst. Ologiskt? O, ja. Skrattretande coolt? Definitivt.

"Returner" är datavåld i videoformat. Här finns verkligen, verkligen allt.
Det är wheee och snyft och ugh och zoom och wow och blam och blam och blam och blam. Och så lite mera snyft för att vara på den säkra sidan.
Om regisören Takashi Yamazaki någonsin haft några hämningar så har han bränt ut dem med alltför mycket manga för länge sedan.

Fast förstås, det finns inget sexuellt i filmen och när man ska visa hur verkligen elak elakingen är får han ta en kvinna på bröstet (i singular).
Men så är den gjord för en PG-13 rating, även om den faktiskt fick ett R i USA för överdrivet våld. Filmbolaget tvingades skicka in en nedklippt version för ny bedömning. Den fick också R.

"Returner" är en levande klysha.
Den är många gånger pinsamt dålig.
Det finns flashbacks och loopar och femtielva missar i handlingen.
Ändå kan man inte gå därifrån. Det är något i det helt sanslösa och totalt obefogat coola våldet som håller en kvar.
"Returner" har hittat den magiska formeln för hur man ska hålla kvar en motvillig publik: utgå från att varje man har en våldsfixerad fjortonåring gömd i sitt bröst. Och det funkar. Oavsett hur mycket man kan hata filmen vill man ändå gå tillbaka och se de där coola scenerna en gång till. Och en gång till. Och en gång till.

Trots att samtalen är en blandning av engelska, kinesiska och japanska.
Med tibetan-taiwanesisk accent får man förmoda.

Innehållsförteckning:
Goda godingar
Elaka elakingar
E.T. i Mecha armor
Neo med synthfrilla
Bullet time
Wire-Fu
Blade Runners rörtäckta väggar
Macross
Transformers
X-Com
Terminator
Max Payne
Independence Day
Counterstrike
Och mycket mycket mer

Svensk premiär: Till köpvideo 03 mars 2004
Returner har ännu inte fått någon svensk distribution vad vi känner till. Dock går det att få tag på den hos såväl Amazon.com som Blackstar.co.uk och DV-depot.com. Inom Sverige går filmen att köpa hos Discshop.se (med ett preliminärt releasedatum 2004-03-03), Badlands.se samt förmodligen (de var offline när bulldozer sökte efter filmen) sub-dvd.