Resident Evil

Regissören Paul Andersson har gett sig på att filmatisera ett datorspel igen. Tidigare var det ”Mortal Kombat” som inte blev så där vidare intressant.
Nu fick jag sätta mig till rätta i biografstolen beredd på det värsta. Filmatiseringar av datorspel och dess karaktärer har inte direkt rosat marknaden eller imponerat på recensentkåren hittills.
datorspelet som blivit film den här gången är kanske mitt absoluta favoritspel nämligen ”Resident Evil”.

Milla Jovovich i bästa zombiejagar-outfiten. © Columbia TriStar

Filmens handling följer inte exakt spelets upplägg, vilket är positivt.
Dock känner jag igen mycket från spelet eller spelen eftersom filmen är ett hopkok av både "Resident Evil" och "Resident Evil 2".
Först och främst måste jag säga att jag är positivt överraskad.
Jag älskar spelen och gillade filmen.
En styrka med spelet är den tystnad som uppstår och den spända hotfulla atmosfären mellan röjet. Glädjande nog så är dessa aspekter med i filmen också. Regissören har säkert spelat spelen lika mycket som mig, samtidigt som han denna gång förstått att datorspel och film är två skilda medier när det gäller upplägg och liknande.

Handlingen i korta drag:
En specialstyrka beger sig in i det underjodiska företagskomplexet "The Hive" som ägs av det stora elaka företaget Umbrella corporations.
Anledningen för specialstyrkans närvaro är ett utsläpp av ett biologiskt gift från ett forskningsprojekt som lett till kaos. Detta utsläpp har gjort att den artificiella intelligens som styr "The Hive" fått spel och bommat igen anläggningen samt tagit död på de anställda inne i "The Hive". Det visar sig dock vara specialstyrkans minsta problem eftersom alla de som jobbat i "The Hive" inte dött, utan blivit förvandlade till zombies med smak för färskt människokött.

Filmens inledande scener är mycket bra och man sitter med andan i halsen hela tiden. Högt tempo med spets i kameraarbete och bildlösningar.
Stämningen går nästan att ta på och den totala ovissheten gör att i alla fall jag sitter på helspänn.
Filmen påminner här om "Aliens" i form av genomsökandet av tomma korridorer med något farligt precis i närheten fast man vet inte vad.
I och för sig visste jag som spelat spelen, men att jag ändå sitter på helspänn är ett gott betyg.

Förutom inledningen är också resten av filmen god underhållning med lite snack och mycket action. I huvudrollen som Alice finns Milla Jovovich som tidigare visat mycket av sig själv i bland annat "Det femte elementet".
Det blir inga "Bigbadaboom"-repliker i denna rulle, men hon visar minst lika mycket av sig själv i den här filmen, kanske lite mer till och med.
Michelle Rodriguez från filmen "Girlfight" gör rollen som supersoldaten Rain. Dessa två är egentligen de enda roller värda att nämna.
Om nu en stark kvinnoroll är att kunna slåss som en man och säga repliker som "efter det här ska jag få mig ett ligg", eller "sug av mig", så finns det i denna film starka kvinnoroller.

Zombiefilmen slog igenom med George A Romeros "Night of the living dead"1968. Efter det har mycket skräp gjorts i genren, dock inte denna gång. Ytterligare ett plus är att "Resident Evil" inte är lika blodigt som TV-spelet.
Då skulle filmen bara blivit en trist splatterfilm.

Filmens sista scen är ett av de tydligaste tecken jag nånsin sett på en uppföljare. Önskedröm eller ej, men mig gör det inget i alla fall...

Innehållsförteckning:
Hård musik
Zombiehundar
Levande döda som dödar levande som då blir levande döda de med.
Kvinnor kan

Svensk premiär: 12 april 2002

Jörgen Krüsell : 02-04-09