Me and You and Everyone We Know

Regidebutanten Miranda Julys film "Me and You and Everyone We Know" kretsar kring ett fåtal välkända teman: Ensamma människor, relationer och längtan efter kärlek.
Kryddat med ett gäng udda karaktärer blir slutresultatet en ganska typisk amerikansk independentproduktion som inte bjuder på några större överraskningar.

John Hawkes som skoförsäljare med kärlekstörst. © Nonstop Entertainment

En skoförsäljare och tvåbarnspappa som nyligen separerat från sin fru, och en kärlekstörstande performance-artist/ färdtjänstchaufför som pockar på hans uppmärksamhet – det är dramats huvudpersoner.
Men under filmens gång får vi även stifta bekantskap med skoförsäljarens söner och kåte arbetskamrat, ett par experimentvilliga tonårstjejer, en förälskad pensionär, en pervers chattare och några till.

Miranda July (som själv spelar performance-artisten Christine) har både skrivit och regisserat, och hantverket är det inget fel på. Filmen har vunnit både publikens och kritikernas gunst vid en rad festivaler och det är lätt att förstå varför.
Det är småtrevligt och mysigt, de flesta kan identifiera sig med åtminstone någon av dramats karaktärer samtidigt som filmen innehåller en hel rad småflippade dialoger, komiska situationer och lagom utmanande dilemman.

Kanske har jag blivit lite blasé och svårimpad på äldre dar, men personligen ser jag inte riktigt storheten i Julys lilla ensemble-stycke. För samtidigt som filmen inte uppvisar några allvarliga brister så är den så traditionellt "independent-edgy" att den nästan verkar vara gjord efter någon sorts mall. Inspirationen från såväl Todd Solondz som Larry Clark är uppenbar, samtidigt som svängarna inte tas ut mer än nödvändigt.

Men "Me and You…" är ändå tveklöst en film som många kommer att älska. Så jag rekommenderar ändå att var och en skiter i smågriniga recensenter som jag själv och bildar sig en egen uppfattning.
Bered er dock på en och annan övertydlig metafor.

Innehållsförteckning:
Kärlek och uppbrott
Något lillgammal sexåring
Dubbel avsugning
Alternativt och lagom konstnärligt soundtrack

Svensk premiär: 6 januari 2006