Lejontämjaren

Så har ytterligare en debutant presenterat sig på vita duken.
Jag pratar Manne Lindwall som har regisserat "Lejontämjaren".
Jag tog mig en titt på produktionsuppgifterna innan pressvisningen började och hajade till. Sex personer stod som manusförfattare, med fyra producenter i bakgrunden, och det är inte utan att man undrar om det inte är för många kockar till denna filmsoppa?
Inte alls skulle det visa sig.
Soppan smakar inte alltid bra, men den engagerar och berör.
Dessutom är den väl tillredd och bör inte tas med en nypa salt.

Simon (Eric Lager) i filmen "Lejontämjaren". © Foto: Henrik Rylander/Sonet

Filmen handlar om nioårige Simon (Eric Lager) som bor med sin mamma brevbäraren (Lisa Lindgren) i ett radhus.
Pappan är död, men rätt snart kommer en ny man in i mamma Karins liv. Denna man heter Björn (Magnus Krepper) och är ensamstående med sin son Alex (Linus Nord).
Mellan de två barnen råder inte lugn och ro, vilket de båda föräldrarna är ovetande om, åtminstone till en början.
Den två år äldre Alex har under lång tid gjort livet surt för Simon i skolan. Den yngre pojken är allt för liten och klen för att kunna stå upp mot honom.
Simon flyr då ofta in i fantasins värld där han har sällskap av ett riktigt lejon som hjälper och skyddar mot alla yttre hot, framför från allt Alex.
Föga förvånande blir det svårt med familjelyckan eftersom Alex tvingar Simon att försöka se till så att det ska bli slut mellan deras föräldrar.

Häromsistens recenserade jag "Elina" och talade om vilka bra barnskådespelare vi har här i landet. Detsamma måste också sägas om prestationerna i "Lejontämjaren". Eric Lager gestaltar väldigt väl hur det är att vara en svag och hjälplös nioåring, men jag är minst lika imponerad av Linus Nord och hans Alex-framställning. Det bor så mycket ilska, sorg, sårbarhet och hat inom Alex och man känner ett visst obehag när han är som argast.
Smärtan av att Alex mamma lämnat honom i sticket känns väldigt äkta och når oss på andra sidan duken. Själv kom jag på mig själv att fundera om inte Eric Lager/Simon borde varit rädd på riktigt under tagningarna.
Nåja, båda gör bra ifrån sig i alla fall, precis som övriga skådespelarensemblen.

Det är ett allvarligt ämne att göra film om, det här med alla nya snurriga familjekombinationer som dyker upp numera i vårt Skilsmässosverige. "Lejontämjaren" innehåller både värme och kyla, både solsken och smärtsamt hagel. Det är obehag och oförsonlighet kontra längtan efter värme och kärlek.
Jag tycker det är bra att det finns plats för allt detta i samma film ungefär som livet är i sig självt också. Det här är verkligen en film för både barn och vuxna eftersom familjelivet inte bara är lyckliga gatan.
Film för barn är mer än animerade sagor...

Innehållsförteckning:
Elchocker
Vattenkrig
Flipper i biljardhallen
Apimitation med kalsonger på huvudet