I Robot
Det är lika bra jag säger det nu med en gång,
Isaac Asimov vrider sig för fullt i sin grav. Faktum är
att han roterar så snabbt att om vi bara kopplade på
en magnetspole och lindade in honom i koppartråd så
skulle vi kunna lösa energibehovet i tredje världen och
på så sätt mana fram en ny och bättre era
i mänsklighetens historia.
 |
Framtida
polisarbete med tryckskärm.
© Twentieeth Century Fox |
Principiellt sett så är det enda som riktigt hänger
med från Asimovs förlaga: namnet, de tre robotlagarna
och vissa av karaktärerna.
Men därmed vill jag inte ha sagt att "I Robot"
är en dålig film. Den är måhända en dålig
"filmatisering" men som skön sci-fi action med Will
Smith i huvudrollen är den outstanding.
Precis den sortens filmsläpp som behövs när augustihettan
gör sig påmind och man fått så nog av solen
att man inget hellre vill än att krypa in i en sval luftkonditionerad
filmsalong och låta sig bländas av specialeffekter.
Året i filmen är 2035 och robottekniken har tagit ett
par rejäla jättekliv.
Numera finns intelligenta robotar som gör alla tråkiga
jobb (och en del av de jobben som vanligt folk gärna skulle
vilja ha kvar). Robotarna är starkare än oss och deras
hypersnabba positrondatorhjärnor är säkerligen smartare
än oss också. Så, hur skall man tygla denna utopi
så den inte snabbt vänds till "The Matrix"?
Asimov tänkte på saken och kom i sina böcker fram
till en lysande lösning, Robotlagarna.
1) En robot får inte skada en människa eller, genom vägran
att handla, tillåta att en människa skadas.
2) En robot måste lyda de order som ges av en människa
utom i de fall då sådana order skulle strida mot den
första lagen.
3) En robot måste skydda sin egen existens så länge
det inte sker i konflikt med första eller andra lagen.
Ett praktiskt litet paket som skyddar den mänskliga herrerasen
från sina mekaniska slavar.
En robot kan inte skada en människa. Lagarna är hårdkodade
in i robotarnas positronhjärnor och kan inte kringås,
det vet alla. Därför tycker alla att komissarie Del Spooner
(Will Smith) är en paranoid knäppgök när
han hela tiden misstänker robotar för brott. Ännu
knäppare verkar Del vara när han helt plötsligt anklagar
en robot för att ha mördat den moderna robotikens fader,
Doktor Alfred Lansing. Men plötsligt får han vatten på
sin kvarn, en robot som inte lyder order flyr från brottsplatsen.
När roboten grips och förs in för förhör
så får jätteföretaget US Robotics storspel
och kallar in alla sina advokater för att få ta hand
om roboten. Det var inte ett mord, då mord definieras som
när en människa dödar en annan. På sin höjd
kan detta ha rört sig om en industriolycka.
Del Spooner är inte övertygad och gräver djupare
och djupare i det mystiska dödsfallet. Självklart leder
det till brutalaction, biljakter, stunts på motorcykel och
vilt pangande med dubbla pistoler.
Jag är inte en sån där SF-nörd som kan min
Asimov utantill, men jag är beredd att satsa en hel del pengar
på att dessa ingredienser inte vanligen ingick i Asimovs repertoar.
Å andra sidan skulle du betala hundra spänn för
att mitt i sommaren se en film utan biljakter och dubbla pistoler?
Självklart inte.
För mesta delen får specialeffekterna styra filmen och
många av robotarna är helt klart mäktiga att se.
Dessvärre presenteras en del berättarteckniska luckor,
hur är det egentligen med Spooners fru, hans hat mot robotar,
hans vana att sova med en pistol i handen och hans vänstra
arm? Saker som inte får någon riktigt tillfredställande
förklaring helt enkelt.
Men filmen är underhållande och emellanåt får
den som är benägen att tänka till sig ett guldkorn.
En scen som känns obehagligt bekant är när Del Spooner
skall luska ut vilken den flyende roboten är i ett rum fullt
av identiska robotar.
Logiken är att oskyldiga robotar inte kan försvara sig
så han beordrar dem att stå till och börjar skjuta
dem i huvudet. När hans följeslagare robotpsykologen Susan
Calvin protesterar försvarar Spooner sina handlingar med att
robotarna inte är människor. Visserligen har han mer rätt
än andra som använt just det argumentet men det finns
ett etiskt dilemma dolt där någonstans.
Innehållsförteckning:
Gigantisk husrivarrobot
Robotar som slåss mot människor
Robotar som slåss mot robotar
Goda robotar
Onda robotar
Spår av Asimov
Svensk premiär: 4 augusti 2004
Harald
Åberg : 04-08-06
|