Insomnia
Den engelske regissören Christopher Nolan slog igenom med dunder
och brak med den smarta baklängesthrillern "Memento".
Av Bulldozer utsedd till en av de tio bästa filmerna under det
svenska bioåret 2001.
Något förvånande är hans nya film en remake
på den norsk filmen "Insomnia" från 1997 (starring
vår egen Stellan Skarsgård).
I Nolans version har hudvudpersonen bytt namn från Engström
till Dormer och Stellan är ersatt av Al Pacino i roll-listan.
Oslos krimrotel blir LAPD och de ljusa nätterna i Nordnorge är
ersatta av likadana i Alaska.
 |
Al Pacino som Will Dormer och Robin Williams
som Walter Finch i "Insomnia"
© Buena Vista International |
När Hollywood tar sig an europeiska filmer för remake
brukar all originalitet slipas bort tills det enda som finns kvar
är några standardiserade amerikanska filmklyschor.
Hur nära originalet Nolans tolkning är låter
jag vara osagt då jag inte sett Erik Skjoldbjaergs
version, men en sak är säkert - Nolan har inte åstadkommit
en blek kopia utan en film med egen lyskraft.
Los Angeles-snuten Will Dormer (Al Pacino) kommer till en
håla i Alaska för att hjälpa till i utredningen
kring ett mord på en 17-årig flicka. Han är en
beryktat skicklig mordutredare och hans ankomst och snabba insats
i fallet väcker stor uppmärksamhet hos den lokala polisen.
Inte minst hos den unga kvinnliga polisen Ellie Burr (Hilary
Swank), som har honom som förebild och följer hans
förehavanden med stor beundran.
Dormer och kollegan Eckharts (Martin Donovan) exil från
huvudkontoret visar sig också ha andra orsaker än att
fungera som förstärkning i fallet. De är föremål
för polisens internutredning, misstänkta för helt
olika saker, och skall hållas ur vägen. Ett problem som
Dormer och Eckhart har olika uppfattning om hur de bör hantera.
Denna konflikt spelar en avgörande roll när den fälla
som gillrats för mördaren orsakar kaos och blir en katastrofal
brytpunkt i mordutredningen.
Dormer plågas allt mer av frågor om rätt &
fel, moral & omoral, slump & mening, tveksamma beslut i
det förflutna & nuet.
Ett grubbleri som inte blir bättre av att han omöjligt
kan sova i de ljusa norrskensnätterna och som eskalerar ytterligare
när den misstänkte mördaren tar kontakt med honom
för att diskutera deras gemensamma erfarenheter.
Den läraktiga beundrarinnan Ellie närmar sig Dormers mörkaste
hemlighet genom att anväda hans egna metoder, samtidigt som
mördaren utmanar hans moral till det yttersta.
Egentligen är storyn inte så originell, men genomförandet
och skådespelarna gör filmen till en riktigt vass thriller
på alla plan.
Det är ingen halvspännande dussinproduktion utan ett hantverk
i varje detalj.
Nolan utnyttjar karaktärerna, skådespelarna och miljöerna
till max.
Tänjer på historians vändningar och får det
mordfallet att bli en kuliss till ett långt mer intressant
psykologiskt spel mellan mördaren och polisens främste
utredare.
Men ju mindre man vet om handlingen innan man ser filmen, desto
bättre.
Både Al Pacino och Robin Williams brukar anklagas
för överspel, men i denna film är det snarare de
små gesterna som syns mest. Al Pacino går från
skärpt stjärnsnut till ett sömnlöst vrak plågad
av skuld, grubblerier och ångest.
Hilary Swank imponerar också som äppelkäck
vill-vara-duktig-snut som får mer att bita i än hon kan
svälja.
En tät thriller som mycket väl kan sätta Nolan på
en tio-i-topp-lista även för bioåret 2002.
Innehållsförteckning:
"Twin Peaks", "Fargo" & "De
blodröda floderna"-vibbar.
Robin Williams i manchesterkavaj
Ett Laura Palmer-mord
MC-pojkvän
Kiosklitteratur
Dimma
Sömnlöshet
Svindlande vacker Alaska-natur
Steven Soderbergh och George Clooney som medproducenter
Svensk premiär: 13 september 2002
Mia
Gustavsson : 02-09-11
|