Fish'n'chips
(Saltwater)

Under en veckas tid får man följa den irländsk-italienska familjen Beneventi som driver ett fish'n'chips-ställe i en liten kuststad på Irland. Affärerna går dåligt och fadern har svårt att klara avbetalningarna för rörelsen till den lokale gangstern.
Frank, äldste sonen, jobbar i butiken och är less på att se farsgubben kröka rygg och vill lösa problemet på sitt eget sätt genom att en gång för alla få slut på terrorn.
Vilket, som väntat, inte går helt planenligt...

Familjen Beneventi

Lillebrorsan Joe är en eftertänksam kille som funderar över flickor och relationer, men hamnar i trubbel när han börjar umgås med den nye killen i skolan.
Hans spirande romans med en jämnårig flicka krossas brutalt när han anklagas för våldtäkt.
Systerns man Raymond är en utböling i familjen eftersom han är universitetslektor. Han har också stora problem.
Bland annat med att hålla tassarna ifrån sina elever och med att få gehör i kollegiet för sina planer på att sätta dit en gästande filosofi-professor med sina superduper-smarta frågor.
Över dem alla svävar anden av den döda mamman, frun och svärmodern.
Hon finns på fotografier och i deras drömmar och som ett minne väl inlindat i plånboken. De talar knappt om henne, men hon finns där hela tiden.
Som en mystisk skugga i denna lite sorgliga och manliga värld fylld av undertryckta känslor och funderingar kring livets mening.

Filmen är oväntat rolig och engagerande.
Det är långt ifrån Hollywoods glättiga schabloner till dessa vanliga men intressanta människor som hamnar mitt i olika typer av livskriser.
Trots det nästan småpräktiga konceptet på pappret är det på duken en varm, rolig och klart sevärd film som dessutom begåvats med ett ovanligt bra soundtrack.
Irländaren Conor McPherson som både skrivit manus och regisserat klarar sig galant förbi alla de fällor som de engelska kollegorna allt för ofta trillar i när de skall göra "livet-är-misär-men-ändå-rätt-härligt"-filmer.
Här saknas käckheten, men inte humorn.
Skådespelarna, framför allt Peter McDonald (Frank) och Laurence Kinlan (Joe) förtjänar en större publik än så här.

Innehållsförteckning:
En mix av "Ice Storm", "Trainspotting" och "Fargo".
Stor och rödhårig irländare, modell "skurk"
Ung pojke med kärlekstrubbel och psykopatkompis, modell "ung Rowan Atkinson"
Ung man som vill ha ut mer av livet än att stå i en fish'n'chips-butik, modell "haltande rånare"
Medelålders man som vill knulla runt eller göra karriär (gärna både och), modell "skitstövel"
Änkling som saknar sin fru och på sitt lite taffliga vis älskar sin familj, modell "italiensk familjefar"
Manliga livskriser 44%
Misär 40%
Kvinnor i biroller 11%
Kaskadspya, bakisdiarré & sex med stövlar på 5%

Svensk premiär: 11 maj 2001

Mia Gustavsson : 01-05-08