Gudomligt ingripande
(Divine Intervention/Yadon Ilaheyya)

Glöm genre-indelning, glöm dramaturgi, glöm kronologi.
Elia Suleimans nya film är ett försök att berätta en rolig historia om Israel-Palestina konflikten och den galna tillvaron under ockupering.
Jultomten springer för sitt liv och julklapparna ramlar i drösar från säcken på ryggen när han jagas av ett gäng barn. Sedan börjar filmen.

Från filmen "Gudomligt ingripande". © Folkets Bio

En far lever ett händelselöst liv i Palestina. Han vankar runt i en enorm fängelsecell där inget finns att göra, sedan blir han sjuk och hamnar på samma sjukhus som jultomten.
Sonen försöker ta hand om sin far, samtidigt har han ett hopplöst kärleksförhållande med en palestinsk kvinna som bor på fel sida vägspärren.
I fantastiska drömscenarier trotsar kvinnan livets absurditeter och går genom vägspärren och blir en himmelsk ninja som vinner över israelerna.
Till slut blir fantasierna verklighet när de båda har tappat all respekt för den absurda situation de lever i.

Filmen "Gudomligt ingripande" är den första filmen jag har sett som behandlar Israel-Palestina-konflikten på ett direkt sätt, samtidigt som den försöker vara rolig. Jag uppskattar inte medelhavs-absurdistisk humor, därför har jag svårt att uppskatta filmen.
Mannen som gräver upp en gata och blir haffad av polisen om och om igen är ett exempel. När polismännen kommer har han förberett sig och står på hustaket och kastar tomflaskor mot dem. Det hade kunnat vara roligt, men det blir inte det.
Efter ett tag kan man sätta samman de olika scenerna och en historia börjar skönjas. Pappan blir sjuk, men varför och hur får man aldrig veta.
Kärleksförhållandet på bilparkeringen mellan två vägspärrar är helt olidligt.
Både att genomleva och följa.
I enskilda scener grips man av hjärtsnurp när den bisarra tillvaron i Palestina förmedlas utan filter. I okommenterade observationer presenteras livet i Jerusalem och Ramallah.

Elia Suleiman är uppvuxen i Palestina, men har utbildat sig till filmare i Frankrike. För knappt tio år sedan återvände han och byggde upp en filmskola i sitt hemland. "Gudomligt ingripande" är hans andra långfilm, och den är en subjektiv partsinlaga i ett komplext politiskt skeende som ingen kan överskåda. Allra minst jag, som efter filmen framförallt önskar att jag hade mer förkunskaper. Filmen ställer krav på sin publik, och jag missade nog många kopplingar på grund av min okunskap. Men den blir i vilket fall inte roligare.

Två kategorier människor kommer att uppskatta "Gudomligt ingripande".
De med stort engagemang i Israel-Palestina-konflikten, och de med en förkärlek till absurdistisk medelhavshumor.
Vi andra kan kanske skryta med att vi över huvud taget har sett en palestinsk film och jämföra ninjafighten med diverse föregångare i filmkulturer vi är mer bekanta med.

Innehållsförteckning:
Palestinier
Israeliska soldater
En israelisk civilklädd
Post it-lappar (två väggar fulla)
Dogma-ljud, inget soundtrack alls
Lite dialog
Mycket ogenomtränglig symbolik
Dålig humor

Svensk premiär: 7 februari 2003