Efter monstersuccén med "Mitt stora feta grekiska bröllop" har Nia Vardalos åter igen fattat pennan och skrivit en tokrolig feelgood-komedi med sig själv i en bärande roll.
Resultatet har blivit en "I hetaste laget" för 2000-talet, dessvärre utan vare sig finess eller humor.

Carla (Toni Colette) & Connie (Nia Vardalos) i "Connie & Carla ©Universal Studios

Personligen hatade jag varje minut av det feta bröllopet och redan där har jag naturligtvis fjärmat mig från 80 procent av den svenska biopubliken. Att filmer av den kalibern går hem i ett land där ett uppstekt Gyllene tider fyller Ullevi och nationaldrycken fortfarande heter Pripps blå är dock inte förvånande och säkerligen kommer även "Connie & Carla" att locka till många varma skratt med alla sina härliga dratta-på-ändan-skämt och skojfriskt högljudda överspel.
Hörde jag någon viska "kultursnobb"? Låt gå för det, under förutsättning att definitionen av en dylik är "person som ogillar intetsägande, tråkiga och totalt poänglösa komedier".

Men vad handlar filmen om egentligen? Jo Connie (Vardalos) och Carla (Toni Collette) är två misslyckade musikalartist-wannabes runt 30+ som ända sedan barnsben försökt lyckas inom showbiz utan resultat.
När de av en slump råkar bevittna ett gangstermord och dessutom blir ovetande innehavare av skurkarnas kokain ser de sig nödgade att lägga benen på ryggen. Men i stället för att vända sig till polisen, som vilken annan normal människa skulle göra, så drar de till Los Angeles. Där kommer de i kontakt med ett gäng sköna transvestiter och får så den lysande idén att förklä sig till män, utklädda som kvinnor.

De sätter upp en show tillsammans med transorna och gör snabbt kanonsuccé. Och för att få med feelgoodkomedins obligatoriska kärlekshistoria så dyker också David "Träbocken" Duchovny upp i rollen som en av transvestiternas bror, men eftersom ingen vet att Connie och Carla egentligen är kvinnor blir det komplicerat värre. Connie blir kär, men kan inte gå ut med sina känslor av rädsla för att avslöja sin identitet, och Jeff (Duchovnys rollkaraktär) blir osäker på vad det egentligen är han känner för Vardalos ovanligt kvinnliga transvestit.

Och så blir det lite förvecklingar och lite mysig romantik och lite ramla omkull och skrika och alldeles för mycket sång och dans och så ordnar allt upp sig på slutet. Gå och se! Verkligen.

Innehållsförteckning:
Tunt, osannolikt manus
Högljutt skådespeleri
Talangslöseri (Collette)
Långa, högst mediokra sång- och dansnummer
Cameo av Debbie Reynolds

Svensk premiär: 30 juli 2004