Efter snedsteget med "Apornas planet" är Tim Burton tillbaka med "Big Fish", en film som påminner mer om hans tidigare filmer men samtidigt är både ljusare och gladare än det mesta han gjort.

Edward Bloom (Ewan McGregor) © Columbia Tristar/Zade Rosenthal

Filmen handlar om Will Bloom (Billy Crudup), en ung man som ska återförenas med sin far efter några års tystnad. Fadern Ed (Albert Finney), som alltid berättat fantastiska och fantasifulla berättelser om sitt liv, ligger för döden och nu vill Will veta vad som egentligen är sant och inte.

Större delen av filmen är sedan en skildring av faderns liv i form av dessa fantasifulla historier där den unge Ed Bloom spelas av Ewan McGregor.
Dessa episoder ur Eds liv är alla fantasifulla, roliga och väldigt olika.
Vi får träffa både häxor och jättar, besöka städer gömda i skogen, följa med en kringresande circus och lära oss hur man vinner sin älskades hjärta.
Problemet med dessa episoder är just att de är episoder och ibland känns det som att filmen saknar en röd tråd och en handling som drivs framåt.

Om man bortser från detta får man dock en mycket angenäm bioupplevelse. Filmen har den fantastiska scenografi och det fantastiska bildspråk vi lärt känna i Tim Burtons tidigare filmer, men "Big Fish" är inte alls lika mörk som flera av hans andra filmer. Till och med en häxa och en mörk, skrämmande skog blir på något sätt charmiga genom den glädje hela filmen präglas av.
Skådespeleriet kan man absolut inte klaga på heller och allting görs med en härlig glimt i ögat.

Jag kan definitivt rekommendera den här filmen, särskilt denna mörka och kalla årstid. Man blir helt enkelt glad och varm av att se "Big Fish" och man glömmer helt bort vardagens tristess i två timmar.

Innehållsförteckning:
Glädje
Påskliljor
Härliga biroller
Härliga skådespelare i birollerna
Underhållande saga

Svensk premiär: 27 februari 2004