Amelie från Montmartre
(Le fabuleux destin d'Amélie Poulain)

Efter att ha sett filmen om Amelie och hennes liv och vänner i Montmartre så går man ut ur salongen med ett leende på läpparna.
Det är en film om det goda, naiva, troskyldiga.
Att vilja göra något för sin medmänniska utan att nödvändigtvis få något i gengäld.
En historia om ett barn som i brist på den grymma verkligheten i skolan behåller sin barnslighet även som vuxen.

Amelie växer upp med ett förmodat hjärtfel och hennes föräldrar låter henne därför få hemundervisning av sin mor som är lärare. Att hjärtfelet är hennes glada upphetsning över att få uppmärksamhet från pappan, den fd arméläkaren, misstolkas och skapar därmed en mur mellan Amelie och verkligheten utanför hemmet.

Väl i vuxen ålder lämnar Amelie föräldrahemmet och bosätter sig i Paris, i Montmartres kvarter.
Vi möter Amelie med lägenhet och arbete som servitris på ett närbeläget café. Hennes värld har inte blivit så mycket större och hennes sociala liv inskränker sig till personal och gästerna på caféet.
Hon lyssnar på butiksinnehavararna i kvarteret och spanar ibland på grannarna med hjälp av en kikare. Den stora förändringen sker den 31 augusti 1997 då Amelie i chocken över Prinsessan Dianas dödsolycka upptäcker ett hemligt gömställe i sitt badrum. Det är en pojkes skatt från 50-talet.
Amelie beslutar sig för att återbörda skattgömman till den rättmätige ägaren.
Blir han glad så ska hon viga sitt liv åt att hjälpa andra.
Bryr han sig inte, ja då får världen klara sig utan Amelie.
Lyckligtvis blir han rörd till tårarna.
På sin mission att hjälpa andra hittar Amelie sin drömprins även om han i omgivningens ögon mer bär kufens överrock än prinsens mantel.
Det stora hoppet att våga kasta sig ut i gemenskapen med en annan människa kräver dock en liten men kraftfull puff från en medmänniska vars liv har varit iakttagarens och som envetet driver Amelie fram till avstampet.

Filmen ackompanjeras av en speakerröst som redogör för händelserna och utvecklingen i Amelies liv med en och annan blinkning in i kameran av Amelie själv.
Jeunet skapar en historia som stundom svänger vilt i kurvorna men aldrig riktigt förlorar fotfästet.
Historien sockras men inte i övermått, lite syrlighet finns med och framförallt en fransk absurditet som endast en fransman kan hantera.

Innehållsförteckning:
Oskyldig flicka
Hennes självmordsbenägna guldfisk
Gråtande vicevärd
Ung och dum pojke som får upprättelse
En mystisk man
Förvirrad ung man som vinner Amelies hjärta
Blåa pilar
En kosmopolitisk trädgårdstomte

Filmfakta:
Frankrike. Av Jean-Pierre Jeunet. Med Audrey Tautou, Mathieu Kassovitz, Rufus, Lorella Cravotta.
Längd: 2.00.
Jeunet har tidigare gjort bland annat:
"Delikatessen" (1991).
"De förlorade barnens stad" (1995)
"Alien återuppstår" (1997)

Svensk premiär: 12 oktober 2001

Carin Thärnström : 01-10-26