Alla som känner mig vet mina åsikter om självbiografiska serier som ett forum för riktigt trista människor att nå ut med hur mobbade de var i skolan.
Därför är det kanske lite överraskande att jag låter mig totalcharmas av en film om de självbiografiska seriernas absolute förgrundsfigur, Harvey Pekar. Mannen som i likhet med många av de självbiografiska stjärnskotten på svensk seriehimmel inte kunde teckna, men som hade vett nog att låta proffs sköta jobbet medan han gjorde det han var bäst på, beskrev sitt liv.

Att stå bakom gamla tanter i kön är något Harvey hatar. © Nonstop Entertainment

Harvey Pekar var en misslyckad skiv- och seriesamlare med sönderskrikna stämband och ett hopplöst jobb som arkivarie på ett sjukhus i Cleveland. Hans andra fru hade lämnat honom och livet kändes både trist och innehållslöst.
Mötet med den excentriske tecknaren Robert Crumb skulle dock förändra hans liv, eller åtminstonde förse Harvey med en säkerhetsventil.

Inspirerad av Crumb skrev Harvey manus till serier som baserades på det han kände bäst till, sitt eget liv och de udda existenser som figurerade på hans arbetsplats. Att han inte kunde teckna var en begränsning, men Crumb gillade manuset och bad att få teckna ett par av serierna.
På den vägen är det.
"American Splendor", som serien kom att kallas, blev en stor oundergroundsuccé och Harvey Pekar blev en kultkändis.

Filmen "American Splendor" är en märklig blandning mellan spelfilm och dokumentär, där berättarrösten tillhör den verklige Harvey Pekar själv och där de skådespelade inslagen blandas med en iscensatt filminspelning och intervjuer med de verkliga människorna bakom karaktärerna i filmen.
Detta funkar fårvånansvärt bra.

Vissa saker kan man dock ha åsikter om, min främsta hangup med filmen måste nog vara Hope Davis som Pekars tredje fru Joyce Brabner.
Hope Davis är ett sånt tydligt exempel på att Hollywood har totalt slut på skådespelerskor som inte är anorektiskt smala och fullständigt överensstämmande med rådande skönhetsidéal. Vad gör det att Joyce i verkligheten var en smula knubbig, bara vi sätter ett par stora töntiga glasögon på Hope Davis så kommer hon att se ut som en normal tjej.
(Detta är det så kallade "She's All That"-syndromet)
Det är inte mycket att störa sig på, men när man fått fram en manlig skådespelare (Paul Giamatti) som ändå är så lik Harvey Pekar så är det väl synd att man inte kan släppa på den patriarkala järnäven lite och släppa fram en skådespelerska som inte bekräftar alla fördomar man må ha om den amerikanska filmindustrin?
Dock måste jag motvilligt erkänna att Hope Davis sköter sig utmärkt i rollen som Joyce och definitivt inte skämmer ut vare sig sig själv eller filmen.

Hur som helst, "American Splendor" är en lysande film som bara måste ses om du har något som helst intresse för serier eller udda karaktärer. Berättelsen om hur arkivarien från Cleveland och hans kompisar blev bland annat kända TV-personligheter är för facinerande för att missa.

Innehållsförteckning:
Roligt grepp
Cyniskhet
Udda persongalleri
Föregångaren till både Arne Anka och Rocky

Svensk premiär: 16 januari 2004