8 mile

Den förra filmen jag recenserade fick mig att boka flygbiljett till Madrid
("Piedras" av Ramón Salazar).
Den här filmen fick mig, åtminstone för en liten stund, att vilja vara jättebra på att rappa ­ och jag är inte ens särskilt intresserad av hiphop.
Så kan det gå om man är lättpåverkad och råkar se en bra film.

Alex (Brittany Murphy) och Jimmy (Eminem) i filmen "8 mile" © United International Pictures

"8 Mile" är filmen där Eminem spelar en kille som har stora likheter med honom själv.
Killen heter Jimmy Smith Jr och är en jäkel på att rappa.
Det vet både han och polarna men inte så många andra. Drömmen är att få ett skivkontrakt och därmed en biljett bort från husvagnsparken där Jimmy bor med morsan och lillsyrran. Morsan, som spelas av Kim Basinger, är välmenande men strulig ­ hon både dricker och är ihop med killar i Jimmys ålder.
För att ytterligare komplicera saker och ting har Jimmy blivit av med både sin flickvän och sin bil och måste åka buss till jobbet på fabriken.
Det ser mörkt ut för Jimmy, men kompisen Future är övertygad om att lyckan kommer vända för Jimmy, bara han ställer sig på scen på klubben The Shelter och vinner ett rap-battle.
Men vägen till Shelters scen är inte helt rak…

Eminem är en helt okej skådis, även om rollen som Jimmy kanske inte är världens mest krävande. Jimmy är inte så jättepratsam, utom när han rappar då, och han slåss ofta. Han har mycket attityd, alltså ler han sällan utan ser mest hård och sammanbiten ut. Men att han har ett hjärta som klappar för syrran, morsan och vännerna är inget man tvivlar på.
Han är ganska mycket en manlig kliché ­ ett slags hiphopcowboy kan man kanske säga. Men Jimmy rappar i stället för att skjuta med puffran.
Filmens höjdpunkter är helt klart när man får höra Jimmy/Eminem rappa.
Sämst är att tjejerna i filmen inte är mycket att hänga i julgranen. Snygga sexobjekt som sviker eller karaktärslösa och beroende våp.
Men det är ju bara en film ju…

Innehållförteckning:
Eminem
White trash
Sjaskig stadsmiljö
Hiphop
Gäng
Stora byxor