|
Alla vilda - Birgitta Stenberg
(Inbunden, Norstedt, 2004, 180 s.)
Birgitta Stenberg skildrar i sin femte självbiografiska
roman en tidsanda där Europa öppnar sig efter andra världskriget.
Det är 50-tal och det som idag skulle kännas som skildringen
av en vanlig helg på Stureplan är ännu rebelliskt,
farlig och oupptäckt.
Den blivande författarinnan Birgitta lever konstnärsliv
på ett oturistigt Mallorca där vin, amfetamin, fester,
skandaler och villiga damer (och några få herrar) avlöser
varandra.
Fyrtio år senare träffar hon de som finns kvar i livet
av alla de vilda vännerna och knyter ihop sina minnen med nutid.
"Alla
vilda" är ett slags fortsättning på Birgittas
självbiografiska romantrilogi "Kärlek i Europa",
"Apelsinmannen" och "Spanska trappan"
som kom ut under 80-talet. Den första boken med självbiografisk
inriktning, "Rapport", kom redan 1969 och handlade
om hennes knarkmissbruk.
I "Alla vilda" får man i huvudsak följa
Birgittas liv och leverne på Mallorca på 50-talet. Hon
umgås med en ganska udda konstellation av konstnärer,
författare, dansare och andra kulturpersoner. Det frossas i
intriger, droger och fria sexuella förbindelser. Homosexualitet
är normen och monogama förhållanden sällsynta.
Själv lever Birgitta mest med den lesbiska amerikanskan Louise,
men hinner avverka både män och kvinnor.
Även med dagens mått mätt är synen på
sex, knark och förhållanden ganska liberal.
En stor del av boken handlar också om konstnärslivets
vedermödor. Få i kotteriet har nått ett genombrott,
och Birgitta som vill bli poet, är ännu inte publicerad
men jobbar på en roman. Bristen på inkomster hindrar
dock inte sällskapet från att leva ett ganska vidlyftigt
och obekymrat liv. Bland annat umgås man i kretsen runt den
brittiske författaren Robert Graves.
Det är ett intressant persongalleri som läsaren möts
av, ett myller av människor vars livsöden och personligheter
fängslar. Den amerikanske Chuck som gift sig med en psykiskt
sjuk 18-årig miljonärska, men fortfarande lever i ett
homoförhållande med sin mångårige älskare
Jack. Det dansk-norska lesbiska konstnärsparet Mette och Aase-Marie.
Poeten Bynum som har en fobi för att tvätta sig eller
borsta tänderna, men ändå älskas högt
av sin pojkvän Casimir.
Den unga Birgitta själv verkar påfallande orädd
och obekymrad vad som än händer. Allt är ett äventyr
och världen ligger öppen. Det är bara vagt man får
känslan av det utanförskap som en ung bisexuell tjej med
författarambitioner måste ha känt på 50-talet.
Ganska lite framgår det att Birgitta egentligen är ganska
ensam i detta myller av självupptagna människor som alla
söker olika typer av bekräftelse.
Hon är istället det allseende ögat som på ett
ganska distanserat sätt återger en rad av anekdoter och
minnesbilder, som små lustiga och lösryckta episoder
som slipats från de vassaste kanterna. Registrerande och konstaterande,
som om inget av det egentligen angår henne så mycket.
Redan där och då är hon betraktaren, som på
ett medvetet och strukturerat sätt samlar material till sina
framtida romaner. Ibland får man nästan känslan
av att hon testar saker enkom för upplevelsernas skull, för
att ha ett spännande liv att senare skriva om.
Ändå blir det sällan egentligen särskilt spännande,
eller utmanande, även om man inser att det som idag är
hyfsat accepterat förmodligen var betydligt mer kontroversiellt
då. Det synes mest som ett tomt och ganska ensamt sökande
efter tillfälliga förbindelser och kickar, för att
främja sig från det tråkiga Sverige och den ständigt
missnöjda mamman, vars förväntningar hon inte lever
upp till.
Det mest kontroversiella i boken, med dagens mått mätt,
är egentligen att hon skildrar den bitterljuva återföreningen
med Louise fyrtio år senare genom att berätta om hur
de har sex överallt. Droger, homosexualitet eller lösa
förbindelser är inget som chockar på 2000-talet,
men att människor runt 70 skulle ha passionerad sex är
nästan otänkbart i vår ungdomsfixerade kultur.
I slutet av boken berättar hon alltså om hur hon söker
upp flera av sina vänner från den tiden igen och vad
som hänt i deras liv under det halvsekel som gått sen
Mallorca. Det är här det finns ett mer reflekterande djup
i hur ålder tar ut sin rätt, och hur alla förändras
eller inte förändras.
Det blir också ett slags bokslut som ger en bitterljuv känsla
av hur alla vilda rebeller också till sist blir gamla.
Innehållsförteckning:
Remington-skrivmaskin
Lesbisk kärlek
Författardrömmar
Spetälska
Svartsjuka
Om författaren:
 |
Birgitta Stenberg
© Foto: Cato Lein |
Birgitta Stenberg är född 1932.
Efter att hon gått ut gymnasiet levde hon flera år i
Sydeuropa och återvände först på 50-talet
till Sverige där hon jobbade som skådespelare, tolk och
journalist.1956 debuterade hon med romanen "Mikael och Poeten",
som handlade om den så kallade "Kejneaffären"
som också ligger till grund för romanen "Apelsinmannen"
som blev TV-serie.
Romanen "Chans" som kom 1961 och handlar om raggare blev
hennes stora genombrott som författare och blev också
film.
Andra böcker av författaren:
Mikael och poeten 1956
Vit av natten 1958
Chans 1961
Våldgästen 1963
De frånvända 1964
Rapport 1969
Skurkar 1973
Klara Färdiga 1976
Klara Färdiga och prins Hektor 1977
Kärlek i Europa 1981
Apelsinmannen 1983
Raskenstam 1983
Glatta livet 1984
Bodil flickan som gör vad hon vill 1986
Emily och Eddie 1986
Spanska trappan 1987
Falkboet 1987
Kaninmysteriet 1988
Visselpipan 1989
Tusenbröderna 1988
Detta med Doris 1989
Mannen från havet 1992
Billy och arga Lotta 1992
Billy på nya äventyr 1993
Billy och monstret 1994
Arabesk 1994
Pagodernas drottning 1996
Billy och den konstiga dagen 1997
Mina öar 1997
Äntligen av med liket 1998
Billy och mormor 1999
Billy och grisarna 2000
Billy och Lotta på rymmen 2001
Övriga bokfakta:
"Alla vilda" kom ut på Norstetds förlag
i september 2004.
Mia
Gustavsson : 04-11-06
|