Alla vilda - Birgitta Stenberg

(Inbunden, Norstedt, 2004, 180 s.)

Birgitta Stenberg skildrar i sin femte självbiografiska roman en tidsanda där Europa öppnar sig efter andra världskriget.
Det är 50-tal och det som idag skulle kännas som skildringen av en vanlig helg på Stureplan är ännu rebelliskt, farlig och oupptäckt.
Den blivande författarinnan Birgitta lever konstnärsliv på ett oturistigt Mallorca där vin, amfetamin, fester, skandaler och villiga damer (och några få herrar) avlöser varandra.
Fyrtio år senare träffar hon de som finns kvar i livet av alla de vilda vännerna och knyter ihop sina minnen med nutid.

"Alla vilda" är ett slags fortsättning på Birgittas självbiografiska romantrilogi "Kärlek i Europa", "Apelsinmannen" och "Spanska trappan" som kom ut under 80-talet. Den första boken med självbiografisk inriktning, "Rapport", kom redan 1969 och handlade om hennes knarkmissbruk.
I "Alla vilda" får man i huvudsak följa Birgittas liv och leverne på Mallorca på 50-talet. Hon umgås med en ganska udda konstellation av konstnärer, författare, dansare och andra kulturpersoner. Det frossas i intriger, droger och fria sexuella förbindelser. Homosexualitet är normen och monogama förhållanden sällsynta. Själv lever Birgitta mest med den lesbiska amerikanskan Louise, men hinner avverka både män och kvinnor.
Även med dagens mått mätt är synen på sex, knark och förhållanden ganska liberal.
En stor del av boken handlar också om konstnärslivets vedermödor. Få i kotteriet har nått ett genombrott, och Birgitta som vill bli poet, är ännu inte publicerad men jobbar på en roman. Bristen på inkomster hindrar dock inte sällskapet från att leva ett ganska vidlyftigt och obekymrat liv. Bland annat umgås man i kretsen runt den brittiske författaren Robert Graves.
Det är ett intressant persongalleri som läsaren möts av, ett myller av människor vars livsöden och personligheter fängslar. Den amerikanske Chuck som gift sig med en psykiskt sjuk 18-årig miljonärska, men fortfarande lever i ett homoförhållande med sin mångårige älskare Jack. Det dansk-norska lesbiska konstnärsparet Mette och Aase-Marie. Poeten Bynum som har en fobi för att tvätta sig eller borsta tänderna, men ändå älskas högt av sin pojkvän Casimir.

Den unga Birgitta själv verkar påfallande orädd och obekymrad vad som än händer. Allt är ett äventyr och världen ligger öppen. Det är bara vagt man får känslan av det utanförskap som en ung bisexuell tjej med författarambitioner måste ha känt på 50-talet. Ganska lite framgår det att Birgitta egentligen är ganska ensam i detta myller av självupptagna människor som alla söker olika typer av bekräftelse.
Hon är istället det allseende ögat som på ett ganska distanserat sätt återger en rad av anekdoter och minnesbilder, som små lustiga och lösryckta episoder som slipats från de vassaste kanterna. Registrerande och konstaterande, som om inget av det egentligen angår henne så mycket. Redan där och då är hon betraktaren, som på ett medvetet och strukturerat sätt samlar material till sina framtida romaner. Ibland får man nästan känslan av att hon testar saker enkom för upplevelsernas skull, för att ha ett spännande liv att senare skriva om.
Ändå blir det sällan egentligen särskilt spännande, eller utmanande, även om man inser att det som idag är hyfsat accepterat förmodligen var betydligt mer kontroversiellt då. Det synes mest som ett tomt och ganska ensamt sökande efter tillfälliga förbindelser och kickar, för att främja sig från det tråkiga Sverige och den ständigt missnöjda mamman, vars förväntningar hon inte lever upp till.
Det mest kontroversiella i boken, med dagens mått mätt, är egentligen att hon skildrar den bitterljuva återföreningen med Louise fyrtio år senare genom att berätta om hur de har sex överallt. Droger, homosexualitet eller lösa förbindelser är inget som chockar på 2000-talet, men att människor runt 70 skulle ha passionerad sex är nästan otänkbart i vår ungdomsfixerade kultur.

I slutet av boken berättar hon alltså om hur hon söker upp flera av sina vänner från den tiden igen och vad som hänt i deras liv under det halvsekel som gått sen Mallorca. Det är här det finns ett mer reflekterande djup i hur ålder tar ut sin rätt, och hur alla förändras eller inte förändras.
Det blir också ett slags bokslut som ger en bitterljuv känsla av hur alla vilda rebeller också till sist blir gamla.

Innehållsförteckning:
Remington-skrivmaskin
Lesbisk kärlek
Författardrömmar
Spetälska
Svartsjuka

Om författaren:

Birgitta Stenberg © Foto: Cato Lein

Birgitta Stenberg är född 1932.
Efter att hon gått ut gymnasiet levde hon flera år i Sydeuropa och återvände först på 50-talet till Sverige där hon jobbade som skådespelare, tolk och journalist.1956 debuterade hon med romanen "Mikael och Poeten", som handlade om den så kallade "Kejneaffären" som också ligger till grund för romanen "Apelsinmannen" som blev TV-serie.
Romanen "Chans" som kom 1961 och handlar om raggare blev hennes stora genombrott som författare och blev också film.

Andra böcker av författaren:
Mikael och poeten 1956
Vit av natten 1958
Chans 1961
Våldgästen 1963
De frånvända 1964
Rapport 1969
Skurkar 1973
Klara Färdiga 1976
Klara Färdiga och prins Hektor 1977
Kärlek i Europa 1981
Apelsinmannen 1983
Raskenstam 1983
Glatta livet 1984
Bodil – flickan som gör vad hon vill 1986
Emily och Eddie 1986
Spanska trappan 1987
Falkboet 1987
Kaninmysteriet 1988
Visselpipan 1989
Tusenbröderna 1988
Detta med Doris 1989
Mannen från havet 1992
Billy och arga Lotta 1992
Billy på nya äventyr 1993
Billy och monstret 1994
Arabesk 1994
Pagodernas drottning 1996
Billy och den konstiga dagen 1997
Mina öar 1997
Äntligen av med liket 1998
Billy och mormor 1999
Billy och grisarna 2000
Billy och Lotta på rymmen 2001


Övriga bokfakta:
"Alla vilda" kom ut på Norstetds förlag i september 2004.