Vad gör alla superokända människor hela dagarna? - Fredrik Lindström

(Pocket, Albert Bonniers förlag, 2001, 215 s.)

Det värsta är att man känner igen sig själv eller sina vänner i de tragiska figurerna i Fredrik Lindströms bok.
Vem har inte fantiserat om den där fantastiska, centrala lägenheten som någon bara kommer och mystiskt ger bort till en? Hur man skall inreda den och hurdant kakel man skall ha i badrummet?
Vem har inte känt den där obehagliga känslan av att alla andra är vuxna och man själv bara en stor fejk som när som helst kommer att avslöjas?
Det är lite jobbigt att bli så genomskådad.

Först skrattar man åt de pretentiösa, trista, dumma och vardagstöntiga människorna i boken.
Sen sätter man skrattet i halsen och ser att det är en spegel som hålls upp framför en.
Allt är tillspetsat och vridet några varv extra, men människornas futtiga små vardagstankar är väldigt på pricken.
Trots att figurerna är tragiska på olika sätt, fångade som de är i sina löjliga lyxproblem, så handlar det ändå om saker som är allmängiltiga på 2000-talet. Och för all del i alla tider, om man skalar bort utanverket.
Vem är jag och varför? Hur skall man förstå sig på det motsatta könet? Hur skall jag träffa den rätta/rätte? När blir man vuxen? Vad är lycka? Vad skall jag göra med mitt liv? Är det här allt?
Att bokens små historier är serverade som sketchliknande humoristiska karikatyrer gör inte så mycket, det får en att svälja innan man känner att det smakar beskt. Innan man inser att det faktiskt är avancerad kritik av det moderna samhället eller kanske ömsint överseende med folks korkade hang-ups.

Man känner igen Angela som går omkring och bara väntar på att drömprinsen skall komma, men alltid gör fel när en kille väl dyker upp. Hon följer inte "reglerna", dvs att dölja hur angelägen hon är. Därför får hon skylla sig själv för att killarna aldrig ringer tillbaka.
Lika illa, men tvärtom, är det med Johan som bara vill knulla lite och måste dölja sina intentioner för tjejerna för att komma nånstans alls. Han har utvecklat en strategi för att få tjejerna att tro att han vill mer och på så sätt få sex. För att vara ärlig är inget alternativ.

"Är man ärlig får man inte knulla. Man borde få någon belöning för när man är ärlig, inte straff. Som när man var liten, och slapp straffet om man erkände."

Johan i "Knulla lite" är förresten lite lik huvudpersonen i Fredriks senaste film "Känd från TV" - talkshowvärden Alexander.
Det är inte den enda figuren eller temat som känns igen från Fredriks filmer.
Max är en karbonkopia av Frank i "Vuxna människor". Han låtsas vara vuxen, men känner sig som 12 år innerst inne och är övertygad om att hans fejk förr eller senare kommer att synas.

"Man kan säga att vara vuxen innebär att man vet vad man gör och vad man inte gör. Han vet precis även om han sällan behöver prata om det för att det är så självklart.
Man presenterar sig med namn när man ringer. Man sköter sin ekonomi
Man duschar varje morgon och använder deo. Man byter lakan varje vecka.
Man tar i hand när man hälsar, har blommor med sig när man är bortbjuden och man låter vattnet spola så att det inte hörs vad man gör när man är på toaletten.
Han vet massor av saker man inte gör, sådant som egentligen också är helt självklart.
Man talar inte om högt när man är bajsnödig, man släpper sig inte när andra hör det, man pillar inte bort strumpludd mellan tårna, man ligger inte med andra om man har ett förhållande, och absolut inte med minderåriga, man säger inte en massa könsord när man pratar med myndigheter i telefon och man ställer sig inte och drar ner brallorna under ett sammanträde på jobbet."

Alexander och Siri är kopior för förläggarhäxans barn i "Känd från Tv". De är bara ännu ett projekt i sina karriärföräldrars framtidsplaner.

"Om ett par år ska de börja leva ett alldeles vanligt liv. Då ska barnen aldrig mer behöva åka budbil till skolan och dagis."

Elin och Daniel för precis samma resonemang om kändisskapet som Ralfs dotter och hennes pojkvän i "Känd från TV".

"Man kan säga att alla människor räknas och är värda lika mycket, men det är ju bara snack. Det vet alla. Det är klart att till exempel Jennifer Lopez är mer värd än Daniels morsa, som är 53, förtidspensionerad och helt okänd. För att inte tala om Britney Spears."

Det gör inget alls att man känner igen figurer, resonemang och ibland ordvändningar från hans tidigare produktioner. Det är roligt ändå. Frågan är väl snarare om det skulle vara roligt en gång till…
Men det är inte bara klämkäck parodi som döljer allvaret, utan ibland svindlar det till och blir avgrundsdjupt som i "Nära döden", "Bestämma sig" och "Fula ord".
Jag har sagt det förut och jag säger det igen - Fredrik Lindström rockar fett.

Innehållsförteckning:
22 kapitel om superokända, men lättigenkända människor
Träffsäkra iakttagelser
Snygga illustrationer av Molly Bartling

Fredrik Lindström © Foto: Mattias Bardå

Om författaren:
Fredrik Lindström är 35 år och "känd från TV". För bland annat humorprogrammen "Ingesson och "Pentagon".
Och från radio. För bland annat "Hassan" och "På minuten".
Lindström är också känd för sin debutbok "Världens dåligaste språk", som kom förra året.
Och för sina två filmer "Vuxna människor" och nu senast "Känd från TV".
Fredrik Lindström är alltså väldigt känd.
På 80-talet spelade han trummor i ett hårdrocksband i Eskilstuna och kallades "Bongo". Då var han inte särskilt känd alls.

Andra böcker av författaren:
Världens dåligaste språk 2000

Övriga bokfakta:
"Vad gör alla superokända människor hela dagarna?" gavs ut som inbunden på Albert Bonniers förlag i oktober 2001 och i pocket i april 2002.

Mia Gustavsson : 01-10-01