|
Min mosters migrän - Hanne Vibeke Holst
...eller hur jag blev
kvinna
(Inbunden, Albert Bonniers förlag , 2002, 415 s.)
Hanne Vibeke Holst är för den svenska publiken mest
känd för sin trilogi om Therese. En kvinna runt 30 år
som i tre böcker bejakar yrkeskarriär, träffar drömmannen,
blir med barn. Och slutligen hittar "honom" även
om den innersta jakten, den efter den förlorade fadern, inte
lyckas.
I Danmark är hon även känd som journalist och debattör
med en hel knippe böcker bakom sig.
Hanne
Vibeke skulle skriva en bok om kvinnornas utveckling under hundra
år i samband med millennieskiftet 2000. Det som från
början skulle bli en orgie i statistik och offentliga utredningar
blir en mycket personlig berättelse som sprider sig över
tre generationer.
Hanne Vibeke själv och hennes systrar, hennes mamma och hennes
mormor.
Tre generationers kvinnor som på sitt sätt symboliserar
kvinnans rättigheter och möjligheter under 1900-talet.
Framför allt är den mycket öppenhjärtlig och
analyserande vad gäller hennes egna val och utveckling till
kvinna.
Simone de Beauvoir finns som ständig följeslagare
och citeras, liksom Virginia Woolf. Hanne Vibeke Holst har
ett drivet språk (de journalistiska dragen finns där)
och genom sina tvivel så sipprar en ändå en målmedvetenhet
fram.
Det ska gå, det går!
Feminister var något som både hennes mor och far skrattade
åt när de började synas och höras i början
på 70-talet. För en feminist var ju både ful och
manshatare. Ganska snart så slutade Hanne Vibekes mor att
skratta och istället ta itu med den verklighet som stod framför
henne, att göra det som inte mannen klarade av, försörja
familjen. En målmedvetenhet som gör henne till framgångsrik
yrkeskvinna. Båda föräldrarna var skribenter, men
där pappa hade eget rum satt mamma och skrev vid matsalsbordet,
alltid tillgänglig för sina barn.
"Ett eget rum"* för den kvinnliga skribenten fanns
inte ens på 60-talet.
I en undersökning som jag läste för en massa herrans
års sedan tillfrågades ett antal amerikaner av båda
könen vad som var manligt.
Svaret från båda könen var att kunna försörja
sin familj.
I verkligheten så är de allra flesta familjer beroende
av två inkomster eller så är det kvinnan som ensam
tar hand om försörjningen (också enligt den amerikanska
undersökningen). Så det som både män och kvinnor
betraktar som manlighet existerar endast i väldigt liten skala.
Gör det männen mer omanliga eller kvinnorna mer manliga?
Hanne Vibeke växte upp under det progressiva sjuttiotalet,
blev yrkesarbetande under det glamorösa åttiotalet. När
boken slutförs är hon 40 år gammal och betraktar
livet med tillförsikt och blickar in i framtiden.
När hennes mormor var 40 år ansåg hon att livet
var förbipasserat.
Lika mycket som detta är en bok om och för kvinnor så
genomsyras den av Hanne Vibeke Holst brist på kontakt med
sin far.
Han var Fadern som man såg upp till, var rädd för
men som aldrig fanns till hands. Hon skriver att pappan lyckligtvis
fick cancer på äldre dar, vilket gjorde det möjligt
för far och döttrar att mötas igen om så vid
en sjuksäng.
Hennes tes är att pappans relation till den vuxna dottern börjar
vid skötbordet. Har man haft en god kontakt genom uppväxten
så finns den kvar, men att försöka skapa något
som ligger lika löst som sand är nästan dömt
att misslyckas.
Det är en både allvarlig och rolig bok, skrämmande
också.
För vad har egentligen hänt med utvecklingen under 1900-talet?
Och har kvinnor (och män) tagit det till sig?
Bokens diskussion om feminism är intressant och visar på
vilket fruktansvärt otäckt ord det är fortfarande,
för både män och kvinnor.
Det är också en nödvändig bok för ju mer
man lär sig om någonting desto mindre skrämmande
blir det och aspekten okänd och därmed märklig försvinner.
Innehållsförteckning:
Humor
Kvinnohistoria
Ilska
Saknad
Saklighet
Hopp
* Två av de böcker som Hanne Vibeke Holst citerar från
är Simone de Beauvoirs "Det andra könet"
och Virginia Woolfs "Ett eget rum"
 |
Hanne Vibeke Holst
© Foto: Morten Holtum Nielsen |
Om författaren:
Hanne Vibeke Holst är född i Lökken men numera
bosatt i Köpenhamn. Hon är journalist, debattör och
författare.
I hennes litterära produktion ingår så väl
barnböcker, debattböcker, dramatik som filmmanus.
Andra böcker av författaren:
Översatt till svenska finns hennes romantrilogi om journalisten
Therese Skårup
Thereses tillstånd 2000
Det verkliga livet 2000
En lycklig kvinna 2001
Övriga bokfakta:
"Min mosters migrän" i inbunden version gavs ut på
Albert Bonniers förlag i mars 2002. I pocket kom den i december.
Översättningen till svenska är gjord av Marianne
Mattsson.
Carin
Thärnström : 02-10-18
|