|
Iklädd identitet - M.Hurd, T.Olsson, L.Öberg (red)
Historiska studier av kropp och kläder
(Inbunden, Carlssons, 2005, 263 s.)
Mode är ingen ny företeelse och intresset för
egna och andras kläder har alltid funnits i mer eller mindre
utvecklad form.
I "Iklädd indentitet" får läsaren en historisk
granskning av klädedräkternas betydelse. Alltifrån
nazisternas brunskjortor till sjuksköterskornas uniformer och
kungarnas pråliga klädsel analyseras.
Intresset
för kläder kan anta obsessiva former, vare det gäller
att pryda, eller att misspryda, sitt yttre. "Shoppinggalen"
är ett epitet som många, framförallt kvinnor, råkat
ut för. Medan det i vår tid snarare har betraktats som
omanligt att vara klädintresserad.
Visserligen blir mannen, hans kropp och kläder, mer och mer
i fokus, men uttrycket "kläderna gör mannen"
är dock av äldre ursprung även om det är lika
sant idag. För visst är det så att du med dina kläder
väljer att visa intresse eller ointresse för din person
och över hur du uppfattas av din omgivning. Nu senast blev
inte bara våra partiledare bedömda hur de debatterat
med varandra i TV, utan också analyserades hur de var klädda.
I åtta längre texter i "Iklädd identitet"
får vi bl a möta SA-männens brunskjortor, följa
utvecklingen av sjuksköterskornas uniformer och kika i kungagarderober.
Gemensamt för dessa tre kategorier människor, och de övriga
som omtalas i boken, är att de har tagit sin klädedräkt
på största allvar. På åtskilliga sjuksköterske-riksmöten
har uniformens vara eller inte vara debatterats och diskuterats.
För nazistpartiet var den bruna skjortan en viktig markör,
både för att visa samhörighet och i viss mån
utanförskap när det gällde att markera "vi och
dom"-syndromet.
På 1600-talet och tidigare så var klädedräkten
en tydlig social markör, genom klädseln så kunde
människorna placera varandra i något av de fyra stånden;
adel, präster, borgare och bönder.
Utvecklingen av borgarklassen och dess ekonomiska uppsving gjorde
att framförallt dess kvinnor började använda de tyger
som var förbehållna adeln, som sammet och siden och mer
färgglada tyger. Från mitten av 1600-talet så var
upplösningen av de olika klassernas klädedräkt en
politisk fråga som debatterades vid varje riksdag och utskottsmöte.
Under 1600- och 1700-talet utfärdas åtskilliga "överflödighetsförordningar"
där bland annat ständernas klädsel reglerades. Det
hjälpte dock inte, utan gränsdragningarna blev allt otydligare
mellan framförallt adel och borgare. För ett adligt namn
betydde nödvändigtvis inte att man hade tillgång
till pengar och råd till de exklusiva tyger som hörde
ståndet till.
En annan grupp som yrkesmässigt var tvugna att lägga
stor omsorg på sina kläder var skådespelarna. Det
bästa triumfkortet eller kanske till och med den främsta
meriten som en blivande skådespelare kunde ha var en välfylld
garderob. Skådespelarna fick nämligen själva betala
för de kläder som användes på scenen och på
film. Männen kunde klara sig hyfsat långt med en bra
kostym och en frack, men för kvinnorna var det värre.
Skådespelerskan kunde inte återanvända samma klänning
i nästa film.
Om man tidigt och tydligt hamnade i ett fack, som exempelvis Sickan
Carlsson som oftast spelade käck och trevlig och Hjördis
Pettersson som spelade satmara, fick man vackert hålla
sig till typrollen och vara klädd därefter. Att vara med
om en rollbesättning på en teater på 1920-talet
kunde vara en orolig upplevelse för en skådespelerska.
En roll som dollarmiljonärsdotter eller dylikt kunde betyda
halvsvält för att få råd med de plagg som
behövdes i uppsättningen.
Bokens olika texter har en spännvidd som sträcker sig
över de senaste fem århundradena i den västerländska
och europeiska historien.
Det är en både lärorik och roande läsning.
Fördelen med ett urval av texter är ju dessutom att man
lätt kan läsa och hitta det som man intresserar sig för
och eftersom det inte är alltför långa texter så
är det också lätt att börja skumma några
av de andra. På det stora hela är det en bok att läsa,
både för modeintresserade och historieintresserade.
Innehållsförteckning:
Makt genom kläder
Kläder som uttryck
Kläder som framhäver
Kläder som lockar
Kläder som stereotyp
Om författarna:
Författarna är alla historiker.
Eva Blomberg är forskare och lärare vid historiska
institutionen vid Mälardalens högskola.
Madeleine Hurd, Tom Olsson, Kekke Stadin och Lisa Öberg
är forskare och lärare vid Södertörns högskola.
Anna Hedtjärn Wester är doktorand vid nationella forskarskolan
i historia (Lunds universitet och Södertörns högskola).
Thomas Svensén är lärare på Bernadottegymnasiet
i Stockholm.
Övriga bokfakta:
"Iklädd identitet" kom ut på Carlssons
förlag i juni 2005.
Carin
Thärnström: 05-10-04
|