Iklädd identitet - M.Hurd, T.Olsson, L.Öberg (red)
Historiska studier av kropp och kläder

(Inbunden, Carlssons, 2005, 263 s.)

Mode är ingen ny företeelse och intresset för egna och andras kläder har alltid funnits i mer eller mindre utvecklad form.
I "Iklädd indentitet" får läsaren en historisk granskning av klädedräkternas betydelse. Alltifrån nazisternas brunskjortor till sjuksköterskornas uniformer och kungarnas pråliga klädsel analyseras.

Intresset för kläder kan anta obsessiva former, vare det gäller att pryda, eller att misspryda, sitt yttre. "Shoppinggalen" är ett epitet som många, framförallt kvinnor, råkat ut för. Medan det i vår tid snarare har betraktats som omanligt att vara klädintresserad.
Visserligen blir mannen, hans kropp och kläder, mer och mer i fokus, men uttrycket "kläderna gör mannen" är dock av äldre ursprung även om det är lika sant idag. För visst är det så att du med dina kläder väljer att visa intresse eller ointresse för din person och över hur du uppfattas av din omgivning. Nu senast blev inte bara våra partiledare bedömda hur de debatterat med varandra i TV, utan också analyserades hur de var klädda.

I åtta längre texter i "Iklädd identitet" får vi bl a möta SA-männens brunskjortor, följa utvecklingen av sjuksköterskornas uniformer och kika i kungagarderober. Gemensamt för dessa tre kategorier människor, och de övriga som omtalas i boken, är att de har tagit sin klädedräkt på största allvar. På åtskilliga sjuksköterske-riksmöten har uniformens vara eller inte vara debatterats och diskuterats. För nazistpartiet var den bruna skjortan en viktig markör, både för att visa samhörighet och i viss mån utanförskap när det gällde att markera "vi och dom"-syndromet.

På 1600-talet och tidigare så var klädedräkten en tydlig social markör, genom klädseln så kunde människorna placera varandra i något av de fyra stånden; adel, präster, borgare och bönder.
Utvecklingen av borgarklassen och dess ekonomiska uppsving gjorde att framförallt dess kvinnor började använda de tyger som var förbehållna adeln, som sammet och siden och mer färgglada tyger. Från mitten av 1600-talet så var upplösningen av de olika klassernas klädedräkt en politisk fråga som debatterades vid varje riksdag och utskottsmöte.
Under 1600- och 1700-talet utfärdas åtskilliga "överflödighetsförordningar" där bland annat ständernas klädsel reglerades. Det hjälpte dock inte, utan gränsdragningarna blev allt otydligare mellan framförallt adel och borgare. För ett adligt namn betydde nödvändigtvis inte att man hade tillgång till pengar och råd till de exklusiva tyger som hörde ståndet till.

En annan grupp som yrkesmässigt var tvugna att lägga stor omsorg på sina kläder var skådespelarna. Det bästa triumfkortet eller kanske till och med den främsta meriten som en blivande skådespelare kunde ha var en välfylld garderob. Skådespelarna fick nämligen själva betala för de kläder som användes på scenen och på film. Männen kunde klara sig hyfsat långt med en bra kostym och en frack, men för kvinnorna var det värre. Skådespelerskan kunde inte återanvända samma klänning i nästa film.
Om man tidigt och tydligt hamnade i ett fack, som exempelvis Sickan Carlsson som oftast spelade käck och trevlig och Hjördis Pettersson som spelade satmara, fick man vackert hålla sig till typrollen och vara klädd därefter. Att vara med om en rollbesättning på en teater på 1920-talet kunde vara en orolig upplevelse för en skådespelerska.
En roll som dollarmiljonärsdotter eller dylikt kunde betyda halvsvält för att få råd med de plagg som behövdes i uppsättningen.

Bokens olika texter har en spännvidd som sträcker sig över de senaste fem århundradena i den västerländska och europeiska historien.
Det är en både lärorik och roande läsning.
Fördelen med ett urval av texter är ju dessutom att man lätt kan läsa och hitta det som man intresserar sig för och eftersom det inte är alltför långa texter så är det också lätt att börja skumma några av de andra. På det stora hela är det en bok att läsa, både för modeintresserade och historieintresserade.

Innehållsförteckning:
Makt genom kläder
Kläder som uttryck
Kläder som framhäver
Kläder som lockar
Kläder som stereotyp

Övriga bokfakta:
"Iklädd identitet" kom ut på Carlssons förlag i juni 2005.