Högläsningsböcker för barn

Har du inte läst högt för barn så har du missat något!
I min mycket korta karriär som "springvikarie" på dagis efter avslutade gymnasiestuder var högläsningsstunden den roligaste stunden på dagen.
Ett gäng ungar som alla ville sitta så nära som möjligt och gärna se boken också, rastlösa till en början men ju längre man läste desto stillsammare och mer fokuserade på vad de hörde.

När jag läser för mina systersöner har jag en som sitter som ett tänt ljus och en annan som krälar runt mig som en slingrig mask men fokus för dem båda är vad de får höra och se från boken. Barn ifrågasätter också, accepterar inte vad som helst utan kräver en mer uttömmande förklaring som ibland kan vara svår att ge.
Men man övar upp sin egen fantasi och förmåga att diskutera och argumentera om inte annat. "Sagor om våren" och "Sagor om hösten" är för de små barnen medan "Stora högläsningsboken" tar vid någonstans där det är dags att gå vidare, från skolåldern.

Sagor om våren
Sagor om hösten

(Inbunden, BonnierCarlsen, 2004, 125 s.)
(Inbunden, BonnierCarlsen, 2004, 125 s.)

BonnierCarlsen har gett ut ett flertal sago-samlingsvolymer där texter tematiseras under olika årstider/högtider på året. Ett koncept som förutom dessa två hittills har gett följande teman: vinter, jul och sommar.
Det är väldigt vackra och välgjorda böcker som känns "svenska" i sin inramning med motiv från naturen och de olika årstiderna. De skulle säkert funka alldeles utmärkt att översätta till exempelvis tyska och ge både de tyska barnen och föräldrarna något längtansfullt i blicken när de läser sagorna av Elsa Beskow.
I "Sagor om hösten" finns endast en text från ett annat språk översatt och det är "Sniff Sniff" som är skriven av Haruko Östergren och som första gången gavs ut på japanska.
I "Sagor om våren" finns en novell av Oscar Wilde och en fri bearbetning av en av Aisopos fabler.

Det är alltså böcker som ger hög igenkänningsfaktor till de föräldrar som har svensk bakgrund, eftersom texterna i böckerna bland annat är av Lennart Hellsing, Elsa Beskow, Britt G Hallqvist, Astrid Lindgren, Gullan Bornemark och liknande välkända barnboksförfattare.
Böckerna är en ypperlig introduktion till svensk sagoberättarhistoria, men skapar inga vidare horisonter för dem som har redan har den biten med sig.
I böckerna blandas längre texter med kortare, rim och ramsor med tecknade serier. Det är en bok som barn över "riva-sönder-sidor-åldern" kan bläddra i och botanisera bland vackra bilder och allt eftersom kräva läsning av den vuxne.
Det är böcker för mor- och farföräldrar att ha i bokhyllan när barnbarnen kommer på besök och vill ha en lässtund. Eftersom det är en rejäl bredd på texterna så finns det alltid något som kan passa de flesta. Rim och ramsor funkar de till de mindre och för de som orkar lyssna till längre saker finns exemplevis berättelser som "Mamma Mu bygger koja" av Juija och Thomas Wieslander.

Stora högläsningsboken

(Inbunden, BonnierCarlsen, 2004, 299 s.)

I "Stora högläsningsboken" blandas nya texter med äldre favoriter och det är ett koncept jag gillar. Även om jag blir lätt nostalgisk av igenkännandet av gamla favoriter, så kan man inte bara leva i det förflutna. Varje generation behöver sina egna texter och inte bara det som mamma och pappa tyckte om när de var små. Eller kanske inte tyckte om och därför väljer bort när de skall läsa för sina barn.
Här finns "Kulla-Gulla blir lillpiga" av Martha Sandwall-Bergström finns sida vid sida med nyskrivna texter av Lasse Anrell och Birgitta Stenberg. Just Kulla-Gulla har aldrig varit någon favorit hos mig. Jag läste ett par av böckerna i serien när jag var barn, men hon kändes alldeles för överpräktig gullig, då var Anne på Grönkulla betydligt roligare.

Lasse Anrell skriver om vänskap och fotboll i nutid, medan Birgitta Stenbergs text inte är så tydlig i sin tidsmarkering. I "Den blå kon" av Ulf Stark får man som vuxen en tydlig påminnelse om att barn inte vill vara vare sig avvikande eller unika utan bara som "alla andra". Se "Stora högläsningsboken" som en aptitretare och gå sen vidare och läs mer av de enskilda författarna som lockar.

Den enda mer allmänna invändningen som gäller alla tre böckerna, är just snuttifieringen av läsandet. Där har de vuxna ett ansvar att bära.
Fall inte för det bekväma korta. Låt läsningen ta tid. Inte bara en kväll, utan många, så att det blir något att se fram emot.
Följ Ronja genom hela berättelsen i "Ronja Rövardotter" och nöj er inte bara med ett vårskrik, om än högljutt, för det vinner både barn och vuxna på.

Om författarna:
Alla tre böckerna är antologier och har flera medverkande författare & illustratörer.
I "Sagor om våren" medverkar bland andra: Britt G Hallqvist, Ingrid Vang, Elsa Beskow, Lennart Hellsing, Oscar Wilde och Gunnel Linde.
I "Sagor om hösten" medverkar bland andra: Jan Lööf, Ulf Nilsson, Barbro Lindgren, Astrid Lindgren och Sven Nordqvist.
I "Stora högläsningsboken" medverkar bland andra: Lasse Anrell, Birgitta Stenberg, Ulf Stark och Martha Sandwall-Bergström.

Andra böcker av författarna:
I serien "Sagor om..." ingår också:
Sagor om vintern 2002
Sagor om julen 2003
Sagor om sommaren 2003

Övriga bokfakta:
"Sagor om våren" kom ut på BonnierCarlsen i mars 2004.
"Sagor om hösten" kom ut på BonnierCarlsen i augusti 2004.
"Stora högläsningsboken" kom ut på BonnierCarlsen i april 2004.