Med start i Norge kommer Bulldozer att guida dig genom den nordiska litteraturen och tipsa om läsvärda grannar.

Nordisk litteratur: Det norska undret

Ibland undrar man kanske om inte Norge hade någon litteratur att exportera innan Anne Holt slog knock på oss svenskar.
I Holts farvatten guppade snabbt ett flertal kvinnliga deckar-författarinnor in mot svenska gränsen och man kunde börja prata om ett norsk stim.

Vad fanns före Anne Holt?

Kanske inte deckare i första hand men väl skönlitteratur och dramatik i världsklass.
Norge, lillbrorlandet har sin egen Strindberg i Henrik Ibsen och hans uppgörelse med den norska medelklassen i dramer som "Ett dockhem" och "Hedda Gabler". Ibsen och Strindberg träffades för övrigt under Berlinåren och relationen var vaksam för att uttrycka det hela milt.

Klassikerna:

BJÖRNSTIERNE BJÖRNSON
Norges store poet som skrivit nationalsången "Ja vi elsker" samt en roman "Synnöve Solbakken". Han var samtida med Ibsen och levde mellan 1832-1910 och skrev även han en hel del dramer bland annat "En hanske" (1883) där kvinnan i pjäsen kräver att också mannen ska vara sexuellt ren före äktenskapet. En av hans barnbarn eller om det är barnbarnsbarn är Margit Sandemo.

HENRIK IBSEN
(1828-1906) Norsk dramatiker som gav Strindberg en match när det gäller det borgerliga dramat.
"Ett dockhem" är hans svidande vidräkning med kvinnlig frigörelse och de konsekvenser det får för kvinnan.
Hans dramer präglas ofta av kompromisslöshet och människans förhållande till livsuppgifter och dess avgörande val.
Under fem år var han teaterchef i Kristiania.
1864 lämnade han Norge och bodde utomlands i Italien och Tyskland under 27 år.

Deckardrottningarna:

ANNE HOLT
Jan Guillou döpte sin polis (spelad av Petra Nielsen i TV-serien "Anna Holt - polis" som sändes på i svensk TV i omgångar 1996-1999) efter henne eftersom han inte riktigt kunde föreställa sig att hon skulle slå så stort i Sverige. Hon är den första i raden av kvinnliga norska deckarförfattarinnor som översatts till svenska. Hon har även en kort period som Norges justitieminister bakom sig.
Hon ges ut på Piratförlaget i Sverige och är fortfarande god vän med Guillou.
Författarkollegan Unni Lindell låter till och med en av sina poliser i "Ormbäraren" hävda att han jobbat med henne och surt konstatera att hon gjort sig bra med pengar på författandet.
Första boken kom 1995 och hette "Blind gudinna" och handlar om den motorcykelåkande, lesbiska kommissarien Hanne Wilhelmsen. Det har blivit ytterligare sex böcker om Hanne och ytterligare fem andra romaner.

KIM SMÅGE
Lite av en doldis för de svenska läsarna. Småge debuterade 1985 med "Nattdykning", sen dröjde det till 1993 då boken "Sub rosa" med polisassistenten Anne-kin Halvorsen i huvudrollen kom ut. För den boken fick hon Skandinaviska sällskapets pris Glasnyckeln. Den tredje boken, "Containerkvinnan", där Halvorsen också finns med är i mitt tycke den bästa.

KARIN FOSSUM
Den stora lysande stjärnan bland de norska deckarprinsessorna och den som övertagit drottningrollen efter Anne Holt. Fossum är född i Sandefjord 1954 och debuterade 1974 med diktsamlingen "Kanskje i morgen".
Då hette hon Karin Mathiesen och fick ta emot Tarjei Vesaas debutantpris.
Hon har sedan dess gett ut flera diktsamlingar, noveller och kriminalromaner och tagit emot flera norska litteraturpris. 1995 kom första deckaren med kommissarie Konrad Sejer i huvudrollen, "Evas öga". Den har följts av ytterligare fyra böcker om samme polis "Se dig inte om", "Den som fruktar vargen", "När djävulen håller ljuset" och "Älskade Poona". Senaste romanen "De galnas hus", är inte en deckare utan handlar om mentalvård och blev mycket uppmärksammad i samhällsdebatten i Norge.

UNNI LINDELL
"Ormbäraren" var hennes deckardebut på svenska och
förra året kom bok nummer två "Drömfångaren" här.
Sammanlagt har hon skrivit fyra deckare om kriminalkommissarie Cato Isaksson vid Oslo-polisen.
Men hon har fler strängar på sin författar-lyra. Tillsammans med Mark Levengood har hon på svenska givit ut boken "Gamla tanter lägger inte ägg" där barn intervjuas om sina tankar. Barnintervju-böcker är lite av hennes signum i hemlandet där hon givit ut åtta stycken. Den svenska boken är ett slags greatest hits kompletterat med nya intervjuer med svenska barn.

Starka kvinnoporträtt

SIGRID UNDSET
(1882-1949) Undsets stora och långa roman om "Kristin Lavransdotter" tar sin början i Kristins barndom i slutet av 1200-talet och slutar med hur Norge drabbades av digerdöden i och med att ett pestdrabbat skepp anländer till Bergen 1349. Sigrid Undset fick Nobelpriset i litteratur 1928 och skrev en hel del texter i romersk-katolska ämnen sen hon 1924 konverterat till katolicismen. De sista åren i sitt liv bodde hon i England och USA.
Nu mer så kan man byta den tjocka boken mot en filmupplevelse. Om du hyr Liv Ullmanns andra försök i regissörsstolen kan du se en kopia av henne själv i rollen som Kristin samt Lena Endre i rollen som frilla till Kristins älskade riddare.

CORA SANDEL
Cora Sandel föddes som Sara Fabricius 1880 och dog 1974.
Hennes trilogi om Alberte är älskad av många och fick ett uppsving för ett par år sedan och trycktes på nytt. Kerstin Thorvall har kommenterat trilogin och dess betydelse i sina böcker "Alberte och jag" och "Från Signe till Alberte".
Från 1921 och framåt var Sandel bosatt i Sverige.

HERBJÖRG WASSMO
Född 1942. Den seriösa litteraturens ansikte utåt mot Sverige. Hennes böcker om Dina och Tora säljer mycket och älskas högt. De har översatts till 14 språk och har i det närmaste klassiker-status i hemlandet.
Debuten kom redan 1976 med diktsamlingen "Vingslag", men genombrottet dröjde till 1981 då första delen av trilogin om "tyskungen" Toras liv kom ut, "Huset med den blinda glasverandan". Den följdes av "Det stumma rummet" och avslutades med "Hudlös himmel", som hon fick Nordiska rådets litteraturpris för.
Nu kan man också välja att se Dina på film i "Jag är Dina" med Maria Bonnevie i huvudrollen. Wassmo har skrivit tre böcker om Dina, hennes barn och barnbarn ("Dinas bok","Lyckans son" och "Karnas arv").
Wassmo har levt större delen av sitt liv i nordnorge men genom sitt giftemål så har hon flyttat söderut och har funderingar på Berlin som bostadsort.

Unga, moderna

ERLEND LOE
Ung (nåja, drygt 30) författare som bland annat av Bulldozer fått lysande kritik för sin andra bok "Naiv.Super".
Erlend Loe är född i Trondheim och fick sitt stora genombrott i hemlandet 1996 med just "Naiv. Super". Den har översatts till flera språk och sålts i stora upplagor både i Norge och utomlands. Debuten från -93 hette "Tatt av kvinnen" (nyligen i svensk översättning med titeln "Blåst")
Loe har gjort allt från att vara reklamman till att jobba inom psykvården.
Denna mångsysslare har fått flera litteraturpriser i Norge. Bland annat Cappelenpriset 1997, norska bokhandlarnas pris för romanen "L" och kritkerpriset för "Kurt, quo vadis?" som bästa barn- och ungdomsbok 1998.
Hans senaste alster "Fakta om Finland" handlar om en man som skriver turistbroschyrer och som fått i uppdrag att locka norrmän till Finland. Ett problem då han avskyr vatten och resor.
Loe jobbar mycket med språket och formen i sina böcker.

LINN ULLMAN
Född 1966. I Sverige mest känd för att vara dotter till Ingmar Bergman och Liv Ullman, i Norge som kulturjournalist. Hennes debut "Innan du somnar" fick ett högst blandat mottagande. I den nya bok "När jag är hos dig" skildras en kvinnas liv under den (litterärt utdragna) tid det tar för henne att falla till marken från ett hustak.

ARI BEHN
Norsk "enfant terrible" som spelar in filmer i Vegas och i Afghanistan och har skrivit boken "Trist som fan". En novellsamling som både höjts till skyarna och fått kommentaren "jaha".
Mest känd som blivande gemål, synnerligen passande, till en norsk prinsessa som inte gjort annat än utmanat etablissemanget genom att vara allt annat än ljuv och korrekt.

Inte så unga, men moderna

JAN KJAERSTAD
Född 1953. Har fått stor uppmärksamhet för böckerna om den karismatiske TV-mannen Jonas Wergeland som plötsligt döms för mordet på sin fru.
"Upptäckaren", är den tredje och avslutande delen i trilogin som startade med "Erövraren", följd av "Förföraren".
Han fick Nordiska rådets litteraturpris 2001 för denna serie. Han debuterade med en novellsamling 1980 och har skrivit flera andra böcker innan Wergeland-serien.

JOSTEIN GAARDER
Född 1952. Är lärare i filosofi och religion, samt författare.
Fick i Sverige sitt stora genombrott med romanen "Sofies värld" som också är en bok i filosofihistoria.
Den filmades sedan med Thomas von Brömssen i en av huvudrollerna. En mycket påkostad nordisk produktion som tyvärr floppade stort.
För boken "Spelkortsmysteriet" fick han Norska litteraturkritikerpriset för bästa barn- och ungdomsbok 1990.
En av hans senaste böcker, "Maya", är mer inriktad mot den vuxna publiken.

Storsäljaren

MARGIT SANDEMO
Vid en högst ovetenskaplig undersökning på en fest så visade det sig att flertalet av tjejerna där hade läst hennes "Sagan om Isfolket"-serie.
Böckerna var i de flesta fall nerpackade i kassar i källaren eller så hade man lånat dem av någon kompis. Margit Sandemo kan man väl kanske säga är Norges motsvarighet till Barbara Cartland, men med något mer vågade sexskildringar...
Förutom 47 delar om Isfolkets öden, finns det 15 böcker i serien om "Häxmästaren" och 20 i serien om "Legenden om ljusets rike". Därtill ett stort antal fristående böcker.
En oerhört produktiv författare vars alster säljs i massupplagor men som "ingen läser".

ANNE-KARIN ELSTAD
Född 1938.
Har bland annat skrivit en serie om Folket på Solhaug, framför allt om kvinnorna som föder barn utanför äktenskapet.
Nog så modigt gjort på 1800-talet då handlingen utspelas.
Hennes böcker kan väl sägas vara i närheten av Margit Sandemos.
Många läser dem, men de tillhör inte direkt de verk som analyseras i "Röda rummet" och andra finkulturella kretsar.

Vill du ha mer norskt att läsa:

Knut Faldbakken - Föddes 1941 i Oslo och hans huvudtema är den erotiska problematiken, framför allt den som avviker från normerna. Han debuterade 1967 med en självbiografisk roman, "Den grå regnbuen". Mest kända verk är "Oår, Aftonlandet". Han har även skrivit en del dramatik.

Knut Hamsun - (1859-1952) Växte upp i norra Norge men reste till USA i tonåren och arbetade omväxlande som cowboy och spårvagnskonduktör. Hans stora genombrott kom med romanen "Svält" (fanns först med i en dansk tidskrift och kom ut i bokform 1890). Han tog öppet ställning för nazismen och Quisling-regimen i andra världskrigets Norge och hjälpte även tyskarna med propaganda. Filmen "Hamsun" fick ett blandat mottagande när den kom för några år sedan. Jan Troell regisserade och Max von Sydow hade huvudrollen.

Agnar Mykle - Föddes 1915 i Trondheim och studerade ekonomi, psykologi, teater och litteratur samt jobbade som lärare. Han och hans fru grundade också Norges första dockteater efter studier i Paris. Hans roman "Sången om den röda rubinen" som handlar om den unge Ask Burlefots erotiska öden och äventyr fick 1957 ett sedlighetsåtal på sig och beslagtogs. De naturtrogna sexskildringar var för mycket för den sedliga norska läsekretsen. Domen upphävdes dock ett år senare.

Aksel Sandemose – Född i Danmark 1899, men med en norsk mamma. Efter äventyrliga ungdomsår i USA så bosatte han sig i Norge 1929 och skrev sen på norska. "En flykting korsar sitt spår" är ett av hans mer kända verk där han skriver om småstaden Jante och de hämningar som en småstadsmentalitet kan ge. Krigsåren tillbringade han i Sverige.

Tarjei Veesas - (1897-1970) är att betrakta som den främste nynorske författaren och har skrivit en hel rad böcker varav de mest kända är "Fuglarne" och "Isslottet". Han fick Nordiska rådets litteraturpris 1964.

Lite info om de två inriktningarna i det norska språket:
Nynorsk – det ursprungliga som lever kvar (talas på Vestlandet)
Bokmål – utvecklades från danskan (talas i Oslo med omnejd)
Skiljer sig som mellan svenska och norska.

Carin Thärnström : 02-04-26