Strings
 |
Det är
inte lätt att uttrycka känslor när ditt ansikte
är snidat i trä, men Hal gör ett bra jobb.
© Göteborgs filmfestival |
Regissör: Anders Rønow Klarlund
Land: Danmark
Språk: Svenska
Längd: 1.31
År: 2004
Salong:
Draken, festivalens flaggskepp. Stor duk, bekväma stolar och
gott om platser gör Draken till en favorit. Dock finns en tendens
till att köra ljudet en smula högt och det låter
ofta rätt vasst. Inte en lokal jag skulle vilja se någon
av Gollums scener ur Sagan om ringen-trilogin i.
Om filmen:
Strings är en marionett-film. Inte en kategori som är
allt för vanlig direkt. Själva berättelsen är
tämligen ISO-certifierad och bjuder inte på några
större överraskningar, men det visuella genomförandet
är minst sagt storslaget.
Filmen är en samproduktion mellan ett flertal länder och
ingår i Nordisk Tävling.
Handling:
När härskaren av Hebalon en regnig natt tar sitt eget
liv för att överlämna makten till sin son, Hal Tara,
finns den onde brodern i kulisserna och smider sina egna planer.
Avskedsbrevet förstörs och självmordet förvandlas
hastigt och lustigt till ett politiskt mord.
Den unge härskaren manipuleras att åka ut för att
hämnas sin fars död och döda de rivaliserande Zeriternas
ledare.
På vägen växer den unge Hal som marionett och finner
både sig själv, sanningen och kärleken. Hemmavid
smider farbrodern och dennes förtrogne onda planer och i Zeriternas
läger finns en obekväm sanning som väntar på
att upptäckas.
Själva handlingen i "Strings" är inget
nytt, vill man vara elak kan man hävda att den gränsar
till banal. Men precis som med de flesta bra sagor så är
det inte så mycket innehållet som hur den berättas
som är avgörande.
"Strings" är både vacker och facinerande. Dockorna
är detaljerade och rör sig oerhört snyggt. Scenerierna
är fantasirika och sättet hur man i berättelsen utnyttjar
de trådar som styr marionetterna är väldigt bra.
Efter hand slutar man att tänka på att det är dockor
som sitter fast i trådar och lever sig in i berättelsen.
Detaljer som hur nya barn snidas på hyvelbänken och
sedan får sina strängar fästa under födseln,
eller hur slavar och krigsfångar används som reservdelsbankar
när en sträng kapats fungerar utmärkt i berättelsen.
De olika karaktärernas design är också utsökt,
från den guldlackade prins Hal, till de nästan helt förrutnade
oraklen "de ensträngade".
Marionetterna är snidade i trä, och det är en naturlig
del av deras värld. Stängarna som ger dem liv likaså.
Hebalons ogenomträngliga stadsport är bara en enkel tvärbalk
som höjs så högt att ingen kan klättra över
den. Därmed skapas en osynlig barriär som ingen kan ta
sig igenom.
Vissa av filmens landskap är häpnadsväckande mäktiga,
som det frusna slagfältet vid "De tusen dödade krigarnas
sjö" där sönderfrusna trådar från
tusentals marionettar sträcker sig upp mot de mörka molnen.
"Strings" är helt klart en film som är värd
att ses, och definitivt en film man bör passa på att
se på bio. Den svenska distributionen av filmen är för
närvarande en smula oklar, men då den faktiskt har dubbats
till svenska så vore det mycket märkligt om den inte
kom till svenska biografer.
Sen må man tycka vad man vill om svensk dubbning, personligen
hade jag hellre sett filmen med den engelska originaldialogen men
de svenska rösterna är förhållandevis bra.
Rekomenderas åt alla som vill ha en annorlunda filmupplevelse.
Innehållsförteckning:
Barn som föds ur hyvelspån
Slavar används som reservdelar
Märkliga dockor
Fantasi
Harald
Åberg : 05-01-30
|