Filmfestival igen

Katalogen för Göteborgs filmfestival 2003 kom med fotografen Peter Johanssons tatuerade torso på omslaget och ett intensivt bläddrande började.
Vilka filmer vill jag se, vilka filmer kan jag se och hur mycket pengar har jag till biljettinköp? Samma dag som festivalen officiellt öppnar kommer lönen, men att vänta med biljettköpen till dess kan vara vanskligt för vilka filmer finns kvar till mig?
Varför kan jag inte smita från jobbet?
Varför jobbar jag överhuvudtaget den veckan?

Några extra dagars velande (varför kommer syrran och hennes familj just den helgen innan? Vilka aktiviteter kommer vi att avverka? Vad blir kvar i plånboken?) över filmval gör att flera av de filmer jag vill se är utsålda de föreställningar jag kan se. Fan fan fan!
Vilka har distribution, vilka ska jag välja bort?
Herregud, börjar min kurs redan den 27:e januari? Då kommer jag missa två kurstillfällen, inte bra. Vem vill ha min biljett om Fader Amaros brott?

Bara fyra filmer kunde jag riktigt bestämma mig för; "Bob the gambler", "My voice", "Russian Ark" och "The crime of Father Amaro".
Beställa via nätet och betala direkt, så otroligt bekvämt och få biljetterna hem i brevlådan bara ett par dagar senare.
Lägger kuvertet i bokhyllan.
Inte filmfestival riktigt än…men snart.
Ringde E, tipsade om Bob och femtiotalsfilm från Paris Montmartre.

Söndag morgon klockan 9.15 börjar den första filmen jag skall se.
Urkkk… att behöva sätta klockan på 7.20 en söndagmorgon!
Tar mig upp ur sängen i ett zombieliknande tillstånd, att äta frukost vore nog en bra idé men jag skjuter ifrån mig tallriken halväten. Hoppar in i duschen istället.
Oj, vad tiden går, kan inte missa vagnen!
Rusar iväg och möter E vid hållplatsen och hinner med spårvagnen.
E skriker efter kaffe och handlar med sig en kopp in till Capitol från grann-cafet , väl inne i foajén upptäcker vi att de säljer både kaffe och macka där, nåja.

In i salongen, väljer som alltid platserna längst ut på mittens vänstersida.
Alltid samma rad, även om jag inte kommer ihåg vilken rad det är känner jag igen mig när vi är där inne.
Kort förfilm, bara fem minuter. Förfilm kan vara himmel eller helvete, ibland en plåga ibland bättre än huvudfilmen. Denna var helt okej, lagom lång och med en kul slutknorr med en sensmoral att man inte ska stjäla…

Så filmen. "Bob the gambler", om en gentlemannaspelare som har ett kärleksförhållande till den nyckfulla Fru Fortuna.
En fransk film med korthuggna repliker, män i kostymer och så rökiga miljöer att en böckling lämnat filmen färdigrökt innan halvtid.
En fransk filmpärla inom gangstergenren.

Promenad efter filmen till Caféva och ännu lite mer kaffe.
Den tidiga regntunga morgonen med dess gråa himmel börjar sakta inta en mer försonande hållning. Kladdkaka och morotskaka. Så gott det är!
Ännu ett stopp, hos W och där planläggningen av filmfestivalveckan.
Vilka filmer vill vi se? Vilka kan vi se? Och lönen har kommit in på kontot! Koreanskt, indonesiskt, lite mer franskt och film från Argentina lockar oss.
E propagerar för fem timmar "Fanny och Alexander", men W och jag värjer oss så gott det går.

Väl på Draken så har vi tur, biljetter till alla filmer vi valt, utom en, finns.
Jag tvekar återigen lite inför "Living Kills Me", eller snarare vid tanken på att den börjar 23.30 på onsdagkvällen. Kommer jag att orka ta mig upp på torsdagmorgonen?
Ett problem jag tar då tänker jag och köper beslutsamt biljetten!
E köper biljetten till Fanny och Alexander… W och jag ångrar oss inte när vi låter bli.
Filmfestival igen…

Carin Thärnström : 03-01-26