Kapuscinski i Herodotos fotspår

Den polske författaren Ryszard Kapuscinski har rest i historieberättaren Herodotos fotspår. Om detta bokprojekt, världens utveckling under 1990-talet och annat, pratade han när han besökte bokmässan.

En av utfrågarna, författarinnan Bodil Malmsten, höll ett beundrartal till Kapuscinskis ära och meddelade både honom och publiken att han var en av de få som kunde få henne att resa från nya bostadsorten Bretagne till mässan i Göteborg. Det var en väldigt översvallande och hon läste även en dikt av hans landsmaninna Wislawa Szymborska som hon tyckte passade in på honom ("Nära ögat"). Hon jämförde honom med Primo Levi, Proust och Montaigne, men framförallt med Beckett. Hon menade att han i Becketts anda ofta skriver "att det är omöjligt att genomföra" för att i nästa sekund göra det som han hävdade var omöjligt.

Ryszard Kapuscinski © Ulla Montan

Kapuscinski själv gav ett stillsamt och försynt intryck och man undrade nästan lite över hur han klarade sig på sina många resor.
Han är född i Vitryssland men bor sedan många år i Warszawa, när han inte är ute och reser. Kapuscinski är historiker, journalist och författare. Den senaste boken som kommit på svenska, "Ebenholts", sammanfattar hans fyrtioåriga umgänge med den afrikanska kontinenten. Totalt finns sex av hans böcker översatta till svenska.
Kapuscinski har skrivit både om Sovjetunionen och dess fall och Afrika och dess sviter efter kolonialismen. Kapuscinski diskuterade på seminariet bland annat det som för honom var det viktigaste som hänt under de senaste tio åren, den ökade skillnaden mellan fattiga och rika länder. Där det generella problemet är fattigdom, inte hunger, hävdar han. Han menar att hungersnöd inte är ett så stort problem och att det i de flesta fall kan lösas. Fattigdomsfällan däremot är något som befästs och de människor som sitter fast i den kommer sällan loss.
"Condamned to live in poverty" är för Kapuscinski en av de viktigaste frågorna som världen behöver finna en lösning på. Liksom det problem som är en föregångare och oftast följeslagare till fattigdom, nämligen arbetslöshet där den tekniska utvecklingen ibland gör det omöjligt för arbetslösa människor i fattigdom (i fattiga som rika länder) att komma in på arbetsmarknaden eftersom deras kompetens inte följer med i utvecklingen.

När det gäller det egna skrivandet och hur han ser på det, svarade han att han ser det som tre delar.
I den första delen reser han, ett hårt och oftast ohälsosamt arbete där han koncentrerar sig på landet han besöker.
I den andra ägnar han sig åt research och fakta. För att skriva en ny bok så måste man veta vad som tidigare har skrivits i ämnet, det är knappast någon idé att bara skriva ännu en bok om det inte på något sätt är nyskapande, säger Kapuscinski.
I den tredje delen så är det hans egna reflektioner över det han diskuterat med människor på plats, de iakttagelser han gör och hans försök till förståelse av deras situation. Han gör aldrig anteckningar från sina möten med människor för han hävdar att det som är viktigt kommer man ihåg. Det oväsentliga glömmer man. Nittio procent av det som sägs människor emellan är oväsentligt enligt Kapuscinski och det är viktigare att koncentrera sig på människan än på hennes tal.

När det gäller Herodotos så hävdar Kapuscinski att han är det journalistiska reportagets skapare. Han säger också att journalistik är en så konservativ form att det i princip är samma regler som gäller idag som för 2500 år sedan när Herodotos gjorde sina "resereportage".
Det handlat om att resa, att prata med folk och att slutligen skriva om det.
Herodotos var en människa med ett globalt tankesätt. Han ville beskriva andra människors kulturer eftersom han menade att det enda sättet att förstå sin egen kultur är att sätta den i relation till andra, som en reflektion i en spegel.
Herodotos skrev också om krig, ur en humanists synvinkel, bland annat om det persisk-grekiska kriget (480 f Kr) som anses vara avgörande för den västerländska civilisationens utveckling .
Att krig är en katastrof som aldrig har några vinnare, bara förlorare, är ännu en åsikt som delas av både Herodotos och Kapuscinski.

Carin Thärnström : 03-09-26