Balzac and the Little Chinese Seamstress

Originaltitel: Balzac Et la Petite Tailleuse Chinoise
Regissör: Dai Sijie
Land: Kina/Frankrike
Språk: Kinesiskt tal, engelsk text
Längd: 1.56
År: 2002

Salong:
Hagabiografens lutning känns i det närmaste kunglig efter en filmvisning på Kongressen där till och med en fullängdsmänniska som jag (190 cm) måste sträcka på mig för att kunna läsa texten. I Hagabions "salong 1" där emot borde inte ens de kraftigt vertikalt begränsade ha några svårigheter att se hela filmduken. Det är bra.
Lutning är viktigt. Bra lutning gör att jag slipper sjunka ned i biostolen av hänsyn till personen bakom mig.

Förfilm:
Ingen förfilm.

Om filmen:
Ingår i filmserien "Asian Hots" och blev nominerad till en Golden Globe för bästa utländska film förra året.

Handling:
Filmen börjar med att kameran glider över ett grönt och lummigt bergslandskap någonstans i Kina. Genom klippformationer och vattenfall leder en smal och stenbelagd stig på vilken man på avstånd kan se en liten grupp människor arbeta sig upp för berget. En susning går genom den fullsatta biosalongen och jag trodde aldrig att jag skulle skriva orden "bedövande vackert" i något sammanhang men det är precis just vad det är, så vad kan jag göra?

Med en känsla av välbehag borrar jag ned mig i biofåtöljen, slappnar av efter att ha halvsprungit från Vasaplatsen för att jag missade spårvagnen och känner att det här kommer att bli en bra bioupplevelse oavsett hur kass filmens handling än är. Det är en sån sak som är en av anledningarna till att jag ser fram emot filmfestivalen varje år.

Året är 1971 och all västerländsk (kapitalistisk) litteratur är förbjuden i Kina och bränns på Mao-regimens bokbål. Personerna på stigen är på väg till en by uppe i bergen där två tonåriga pojkar, Ma (Liu Ye) och Luo (Chen Kun-chang), som båda vuxit upp i en intellektuell miljö, skall skolas om till sant maoistiskt tänkande människor. Hårt arbete och inget läsande är vad som gäller.

Givetvis så lyckas Ma och Luo komma över förbjuden utländsk skönlitteratur och kärar dessutom ner sig båda två i grannbyns unga skräddardotter (Ziiou Xun). När byhövdingen skickar dem (de två minst dugliga arbetarna) till staden för att se kommunistisk film att återberätta för byborna beslutar de sig för att istället för att själva bli omskolade försöka omskola byborna med hjälp av sin hemliga bokskatt.

Filmen har humor och överraskar genom att gå sin egen väg istället för att följa minsta motståndets lag som till exempel skulle kunna ha lett till fokus på svartsjukan mellan Ma och Luo eller en vanlig "uppgång och fall"-historia som avslutas med att de utlämnas till regimen.

Allt sånt har vi ändå sett förut, verkar filmskaparna säga, och så var vi tillbaka vid varför det är så skönt att som biobesökare få tillgodogöra sig en annan sorts filmutbud under ett par dagar.

Innehållsförteckning:
Ett naturlandskap som får en att längta bort
Korkade bönder (snälla och elaka)
Badande kvinnor
Näring till din tandläkarskräck
Småpretentiös slutscen med fiolspel under vatten

Niclas Stenberg : 03-01-29