5 böcker: Barnböcker

En knippe av höstens nya barnböcker att njuta av tillsammans med egna eller andras barn. Pigga upp dig med att köpa en bok, som du sen tar med hem till dina barn, kompisens barn, syrrans eller någon annans barn.
Att läsa för barn är som att möta en annan värld av tänkande och idéer och det är väldigt roligt, så ta dig den tiden.

VEMS BYXOR? av Stina Wirsén
(BonnierCarlsen, 2005, s)

VEM ÄR ARG? av Stina Wirsén
(BonnierCarlsen, 2005, s)

Två små söta tecknade historier som ändå skiljer sig en del när det gäller själva berättelsen. I "Vems byxor?" så handlar det om tre figurer, en nalle (som faktiskt påminner mer om en stor rosa ballong än om just en nalle), en kanin med extremt långa öron och en fågel med extremt långa ben. De vill gå ut och leka men behöver ha kläder på sig och det blir lite trassligt med det där att få på sig ett passande plagg. Berättelsen känns ganska distanserad och opersonlig och figurernas ansiktsuttryck varierar endast mellan lätt förvirrad (när de försöker sätta på sig fel plagg) och glad (när de fått på sig det rätta plagget). Knorren kommer på sista sidan då det visar sig att de går ut utan tröjor och att berättaren faktiskt inte anstränger sig så mycket för att ropa in dem igen.

Desto större blir glädjen när jag tar itu med den andra boken av Stina Wirsén, som är fullkomligt förtjusande (jag kunde inte komma på ett bättre och mer passande uttryck).
I "Vem är arg?" möte vi en lurvig liten honbjörn och en gul hankatt med rosa hjärta och de flesta som inte nödvändigtvis är föräldrar men umgåtts en del med barn känner igen situationen som beskrivs. Björnen bygger med klossar, katten vill också men får inte, de blir osams, bråkar, blir sams, leker och blir nästan osams igen innan det hela avslutas med en kram.
Här är det underfundiga små teckningar av sura miner, arga blickar och stora tårar och den är faktiskt väldigt rolig och en njutning även för en vuxen moster.

HAJPUSS av Jonathan Lindström
(BonnierCarlsen, 2005, 32 s.)

"Hajpus" är en söt bok med massor av möjligheter att pussa små barn (utan att det blir pedofilvarning). Jag gillar framförallt dedikationen "Till mina söner vars kinder snart är stickiga men säkert pussansvärda ändå".
Nackdelen med små pojkar är att det kommer en ganska lång period i deras liv då pussar är något fullkomligt vedervärdigt, på sin höjd godtagbart vid en gosig lässtund vid läggdags. Min sexårige systerson tillåter än så länge bara pussar på huvudet, max sex stycken. Ibland kan en fräspuss godkännas också. Jag är dock inte så säker på att den här boken kommer att gå hem hos honom, men jag tänker göra ett försök. För här så pussas inte bara hajar, tigrar och dinosaurier utan också bilar. Vackra teckningar gör det till en rolig bok för ett barn i puss- och ljudåldern, troligtvis inte äldre än tre år.

PRICK OCH FLÄCK DEGAR av Lotta Geffenblad
(BonnierCarlsen, 2005, 32 s)

Prick och Fläck är två små figurer, hybrider mellan kanin och katt, möjligtvis inslag av en liten söt rund gris (utan att för den skull förolämpa tecknaren/författaren). De känns könslösa även om de har rosa respektive ljuslila kortbyxor på sig så kan man inte riktigt placera in dem helt och fullt i pojk- respektive flickfacket.
De är lite sugna, men upptäcker att det bara finns torra smulor i kakburken så de sätter igång projektet bakning. Det blir stora vita degbollar med svarta prickar på och små bruna smetbollar med vita prickar på och när det hela är insatt i ugn respektive kylskåp så har Prick blivit fläckig och Fläck blivit prickig så efter att ha städat upp i köket efter sig så badar de sig tillbaka till sina rätta karaktärer. Det är en första kokbok för riktigt små barn och ett ypperligt tillfälle att gå ut i köket och praktisera det som Prick och Fläck har gjort genom att testa några av recepten som finns i slutet, själv blev jag lite småsugen på pepparkakschokladbollar.

RECEPT PÅ PEPPARKAKSCHOKLADBOLLAR

Ingredienser:
2 dl havregryn
1 dl krossade pepparkakor
100 gr smör
1 msk kakao
1/2 dl socker
1 msk vatten

Gör bollar och rulla i pepparkakssmulorna.

ASTONS STENAR av Lotta Geffenblad
(BonnierCarlsen, 2005, 32 s.)

Det här är bidrag 779 i BonnierCarlsens bilderbokstävling där det handlade om att berätta om 3-6-åringars vardag. Jag förstår precis varför den vann, man kan helt enkelt inte låta bli att fängslas av Astons vardag och hans stensamlande. Det finns så många stenar, som ligger ensamma. Aston samlar dem, tar med dem hem och bäddar ner dem under ett täcke. Till slut så har det blivit så många stenar att hans föräldrar gör ett radikalt ingripande. De föreslår Aston att stenarna skall åka på semester och tar med dem till en sandstrand där de kan vara tillsammans med andra stenar och inte längre behöver frysa eller vara ensamma.

Texten är genial i sin enkelhet och med bara några få korta meningar formulerar Geffenblad en berättelse med stor dramatisk inlevelse. Att sedan hennes fantastiska teckningar ackompanjerar berättelsen blir som den där gräddklicken på varm choklad.

Carin Thärnström : 05-09-20